Aprikos och Valnötssallad

Aprikos och valnötssallad

Idag blev det en härligt god och smakrik vegetarisk sallad till lunch. Super-fräsch i mitt tycke. Se recept nedan.

Värt att veta om valnötter:

Valnötter innehåller mycket energi i form av 62 g fett, protein 14 g och kolhydrater 13 g per 100 g. Valnötter innehåller väldigt mycket omega3 i form av alfalinolensyra, ALA, som kroppen till viss del kan omvandla till DHA. Detta gör att valnötter är en bra källa till omega3 för vegetarianer.

Andra näringsämnen som valnötter innehåller är B-vitaminer, E-vitamin, kalcium, kalium, magnesium och zink.

Valnötter innehåller den nyttiga polyfenolen, ellagsyra, som även finns i bl.a. granatäpplen, hallon och jordgubbar. Ellagsyra är en antioxidant som är bra för immunförsvaret och skyddar mot cancer.

Enligt Christina Fjæraa Alfredsson, biomedicinsk forskare vid Karlstads Universitet som presenterat resultaten av sin forskning i sin doktors-
avhandling, så kan ellagssyra få cancerceller att självdö. Det visar biomedicinska studier vid Karlstads universitet.

Valnötter innehåller även aminosyran tryptofan som nervcellerna i kroppen kan omvandla till serotonin.

Andra livsmedel som det också finns tryptofan i är kött, mjölk, ägg, bananer, spannmålsprodukter och tomater.

Forskning har visat att serotonin-halten ökar i hjärnan när vi äter livsmedel som är rika på tryptofan. Kanske kan detta förklara varför en del människor upplever att de känner sig gladare och lugnare när de har ätit en banan.

Serotonin har således en mild “lyckopillereffekt” i kroppen.

Aprikos och valnötssallad

Tillagningstid: 10
Portioner: 4

Ingredienser:
1 stort skalat päron skuret i bitar
1 matsked citronjuice
55g valnötter hackade
6 salladslökar eller 1/2 purjolök skuren i tunna skivor
170g torkade aprikoser, med fördel skurna på längden
4 msk olivolja
2 msk äppelcidervinäger
havssalt och grovmalen svart peppar
1 msk xylitol
ca 200g babyspenat
110g feta ost i små bitar

Instruktioner:
Placera päronbitarna i en liten skål och häll på citronsaften och blanda runt. Blanda i en annan skål valnötter, lök, torkade aprikoser och päronbitar (var noga med att inte överbliven citronsaft hänger med päronbitarna) och blanda ihop dem väl.

I en annan liten skål vispa olivolja, äppelcidervinäger, salt, peppar, och xylitol väl. Placera spenat blad i en stor serveringsskål, tillsätt fruktblandningen och blanda. Häll dressingen jämnt över salladen.

Lägg till getost och blanda försiktigt hela salladen några gånger.

Enjoy! :)

Avokado Boostar Skönhet och Hälsa

Avokado Superfood

Ät avokado om du månar om din hälsa och skönhet. Avokadon är full med en massa nyttigheter.

Avokado klassas som en superfruit då den innehåller många nyttiga fettsyror, antioxidanter, vitaminer och mineraler.

När jag googlade på avokado och hälsosam kom sajten sund.nu upp högst i sökresultatet.
Där står att avokado innehåller främst enkelomättat fett som kan påverka förhållandet mellan det goda kolesterolet, HDL, och det dåliga kolesterolet LDL.

Den innehåller också Omega3, som bl.a. behövs för att bygga upp hjärnans celler.
Omega3 bygger också upp våra cellers ytterhöljen för optimal funktion.

Dock innehåller avokadon även Omega6 som ligger 12 ggr högre and Omega3.
Viktigt att tänka på är att äta en kost som totalt jämnar ut detta förhållande mellan Omega3 och Omega6 då Omega3 är inflammationsdämpande och Omega6 ökar inflammation.

Inflammation använder kroppen vid sjukdomar och sjukdomar på ett positivt sätt för att snabba på tillfrisknande och läkning. Men om man får ett låg-gradigt infammationstillstånd p.g.a. för hög kvot mellan Omega6 och Omega3 som bör vara i närheten av 1:1, kan det bli problem för ens hälsa.

Avokado näringsinnehåll per 100 g:

197 Kcal
19,6 g Fett
1,9 g Protein
1,7 g Kolhydrater
4,8 g Fibrer

Hur vet man då om avokadon är mogen? Se video nedan.

Jag äter avokado dagligen om jag bara har dem hemma. Antingen rätt upp och ner som dem är eller i en sallad eller i en smoothie.

Jag hittade ett recept på Avokado- och Chokladkulor som en tjej jag följer lite grann, Cecilia Folkesson, har skrivit om och det ska jag prova denna vecka.
Klicka här för att komma till receptet.

Kokosolja och Olivolja i Mitt Skafferi

kokosolja
Jag använder numera bara två oljor, Extra Virgin Olivolja och Kokosolja.

Olivolja använder jag mest till sallader sedan jag fått veta att oljan vid för hög upphettning oxiderar och blir till ett transfett, och vi vet att det inte är bra för oss.

En olja med hög andel mättat fett är mindre känsliga för värme. En olja som tål hög temperatur utan att det bryts ner är kokosolja som innehåller ett stort antal goda mättade fetter. Enligt vad jag har läst mig till så lagras inte kokosolja som kroppsfett utan används som energi.

Den är antibakteriell och sägs öka ämnesomsättningen och förbättra immunförsvaret. Den innehåller dessutom vitaminer, mineraler och antioxidanter.

Numera steker jag så gott som alltid i kokosolja. Om jag lägger in grönsaker i en ugnsform för att ugnsrosta dem så lägger jag lite kokosolja på dem. Det smakar fantastiskt gott.

Ibland händer det att jag tar en tesked kokosolja i en kopp kaffe eller te. Det ger både energi och ger en mättande känsla. I min egen tillverkade müsli på morgonen tillsätter jag alltid kokosflingor.

Kokosoljan innehåller runt 92 procent mättat fett. Här ingår bl a. kaprylsyra och laurinsyra. Det är framför allt laurinsyran, som också finns i bröstmjölk, som är hemligheten bakom kokosfettets otroliga näringsrikedom.

Kokosolja består av medellånga fettsyror som är lättsmälta och förbränns snabbt eftersom de direkt tas upp i kroppen och omvandlas till energi. Fettet lär inte lagras som kroppsfett.

SANE – Kosthållning För Idealvikt Och Optimal Hälsa

SANE-food

Jag läser just nu en bok skriven av Jonathan Bailor, “The Calorie Myth”. Han är en kost- och träningsexpert, wellness entreprenör och före detta personlig tränare som specialiserat sig på att använda modern vetenskap och teknik för att förenkla hälsa. Han har i över ett decennium forskat i och satt sig in i hur vi enkelt kan optimera hälsa genom rätt kombination av mat och träning av kvalité.

Bailor har samarbetat med ledande forskare i mer än 10 år, analyserat över 1300 studier, och inhämtat dokument av topp läkare och forskare från Harvard Medical School, Johns Hopkins och UCLA. Han förespråkar bl.a. ett förhållningssätt till hälsosam mat där man kikar på hur pass “SANE” maten är.

Med “SANE” menar han:

  • Satiety – anger hur snabbt vi känner mättnad av kalorierna
  • Aggression – anger hur stor sannolikheten är att kalorierna lagras som kroppsfett
  • Nutrition – anger hur mycket vitaminer, mineraler. essentiella aminosyror, essentiala fettsyror,     etc., som kalorierna ger
  • Efficiency – anger hur lätt kalorierna omvandlas till kroppsfett

Det är helt enkelt färska, biologiskt ätbara saker, så nära deras naturliga ursprung som möjligt. Hög-kvalitativa kalorier finner man i lågstärkelse-grönsaker, näringsrikt protein, fett från ursprungsprodukten och låg-fruktos frukter. De är mättande (Satisfying), (unAggressive) sannolikheten till fettlagring är liten, närande (Nutricious) och (inEfficient) omvandlas inte så lätt till kroppsfett.

Hälsosam mat i rätt kombination, alltså SANE-mat, stimulerar utsöndring av fettsförbrännings-hormoner, löser upp tilltäppningar och sänker vår kropps “ideal-vikt” (set-point).

Lågkvalitativa kalorier fungerar precis tvärtom och förpestar vår kropp. De är (unSatisfying) inte mättande, (Aggressive) lagras med större sannolikhet som fett, är inte så näringsrika (nonNutricious) och de lagras lätt som kroppsfett (Efficient).

“Kalori-in/Kalori-ut”-modellen

Jonathan menar att “kalori-in/kalori-ut” modellen är förlegad. Vissa kalorier stimulerar fettförbränning. Om hela den matematiska ekvationen med kalorier fungerade så skulle 100 kalorier utav grönsaker vara samma sak som 100 kalorier av godis. I boken beskriver Jonathan hur vi genom att äta mer av de rätta sakerna och träna mindre, men med högre intensitet, får ihop den rätta formulan till att bränna fett och stimulera vår metabolism.

Har halva boken kvar att läsa och den är lätt att längta tillbaka till. Jag återkommer med mer intressanta fakta ur denna bok som jag finner mycket intressant då jag jämför fakta från den med den faktakunskap som finns i mina studier inom kostrådgivning.

Valnöt- och Paranötsbröd

Valnötsbröd2
Receptet på detta valnöt- och paranötsbröd som jag utgått ifrån är från Birgitta Höglunds Blogg.
Jag har dragit ner på brödkryddorna och tagit bort lite valnötter och lagt till paranötter.

Paranötter har en hög näringstäthet med mycket magnesium och framför allt selen.

Jag undviker att äta vanligt bröd men bakar gärna glutenfritt. Detta typ av bröd kostar
ju avsevärt mycket mer än när man bakar exempelvis tekakor på vanligt vis. Men av denna
typ av bröd äter man inte så mycket av innan man blir mätt plus att blodsockret inte
stiger i höjden med påföljd att man blir benägen att småäta.

Här är receptet på mitt nöt-bröd.

VALNÖT- OCH PARANÖTSBRÖD
100 g Smör
2 msk Brödkryddor

100 g Valnötter
50 g Paranötter
1/2 dl Linfrön

2 dl Mandelmjöl
2 dl Pofiber
0,5 dl Fiberhusk
2 tsk bakpulver
1,5 tsk Salt

6 Ägg
250 g Kesella 1%
2 msk Äppelcidervinäger

Gör så här:

Sätt ugnen på 150 grader. Använd en bakform på 1,5 liter. Smörj formen eller klä den med bakplåtspapper.

Smält smöret med brödkryddorna och låt svalna. Hacka valnötterna och paranötterna väl.

Blanda de torra ingredienserna. Vispa äggen väl och häll i kesella, äppelcidervinäger och smöret.

Rör ner de torra ingredienserna med elvisp på låg effekt i äggblandningen. Häll över smeten bakformen med slickepott. Se till att smeten blir jämnt fördelad. Blöt sedan handen och jämna till ytan. Täck med aluminiumfolie och grädda i nedre delen av ugnen i 45 minuter. Ta sedan av folien och grädda i 45 minuter till.

Låt brödet svalna i formen och ta sedan ur brödet och låt det kallna på galler. Skär brödet i skivor när det kallnat helt.

Jag lägger skivorna lite omlott i plastpåsar så de är lätta att ta ur frysen och stoppa direkt i brödrosten.

Valnötsbröd skivat