HÀlsa InifrÄn

Atopiskt Eksem – Kosttillskott Plus Bra HudvĂ„rdsprodukter

Elsa Brithén HÀlsa InifrÄn, HÀlsa UtifrÄn , , , , , , , 1 Comment

Atopiskt Eksem

En Historia Om HjÀlp Mot Atopiskt Eksem

LÀs solskenshistorien om kvinnan som lidit av bl.a. atopiskt eksem hela sitt vuxna liv fram till för 12 Är sedan.Vad gjorde hon för förÀndring i livet för att fÄ bukt med sina allergier?

HÀromdagen fick jag en historia berÀttad av en kvinna, vi kan kalla henne Anna, om hur hon blev symtomfri frÄn atopiskt eksem. Hennes allergier försvann och hon behövde inte astmamediciner och stÀndiga penicillinkurer. En smÄtt otrolig historia tycker jag. De produkter hon började anvÀnda Àr de jag ocksÄ anvÀnder dagligen.

För 12 Är sedan var Anna vÀldigt allergisk. Hon föddes nÀmligen med atopiskt eksem, atopisk dermatit. Hon var inflammerad i huden frÄn topp till tÄ. Hon hade sÄr överallt, var kruttorr i huden, skinnflÄdd kring munnen, medicinerade mot astma morgon och kvÀll. Varje Är Ät hon ca 6 penicillin-kurer p.g.a. att alla infektioner hon Äkte pÄ ledde till bihÄlsinflammationer som hon behövde antibiotika för att klara av. Hon var helt enkelt i uselt hÀlsoskick trots att hon levde hÀlsosamt enligt alla konstens regler för hon Àr legitimerad sjukgymnast och utbildad idrottslÀrare. Hon hade provat allt.

Hon blev uppmanad av en vĂ€n att komma till en informationskvĂ€ll om kosttillskott som kan minska symtomen pĂ„ allergier. Anna tyckte att det lĂ€t för bra för att vara sant och var mycket skeptisk men hon tackade ja till informationen efter 4 mĂ„naders ”tjat”. Hon gick till produktvisningen av artighet och i förhoppningen att fĂ„ slut pĂ„ tjatet helt enkelt.

TrovÀrdig LÀkare Samarbetar Med Företaget Bakom Produkterna

VÀl dÀr fick hon veta att en lÀkare som hon arbetat med i sitt yrke som sjukgymnast och som hon kÀnde som den mest pÄlÀsta lÀkaren av alla hon trÀffat pÄ nÄgonsin, hade börjat anvÀnda de aktuella kosttillskotten och hudvÄrdsprodukterna. DÄ tÀnkte hon att som legitimerad lÀkare kan man ju inte föresprÄka kosttillskott och hudvÄrds-produkter om inte forskningen bakom produkterna hÄller och hon tog beslutet att prova kosttillskotten.

Vilka Produkter Började Hon Att AnvÀnda?

Hon började anvÀnda företagets kosttillskott med antioxidanter, vitaminer och mineraler. Ett halvÄr senare bytte hon ut Àven sina hudvÄrdsprodukter. De nya hudvÄrdsprodukterna har rÀtt ph-vÀrde och innehÄller inga mineraloljor, som bara torkar ut huden, och andra dÄliga kemikalier. Dessa ÄtgÀrder resulterade i att hon tvÄ Är senare var helt symtomfri frÄn sin allergi. Hon slutade att anvÀnda tjÀrsalvor, kaliumbad, kortisonsalvor och homeopatmedicin som inte hjÀlpt henne. Hon slutade att anvÀnda mineraloljefyllda fuktkrÀmer som hon köpt pÄ Apoteket. Hon slutade ta sin astma-medicin och hon har till dags dato inte Àtit en enda penicillin-kur sedan dess.

TÀnk att Anna kunde fÄ sÄ mycket bÀttre hÀlsa och livskvalité. Jag har helt gÄtt över till att anvÀnda produkterna Anna började anvÀnda. Min mÄlsÀttning Àr att nÄ ut till sÄ mÄnga som möjligt med dessa produkter för att kunna hjÀlpa mÀnniskor att fÄ mer livskvalité och en förbÀttrad hÀlsa. Jag blir lika glad varje gÄng jag hör frÄn kunder som berÀttar om effekterna av produkterna.

Har du problem med atopiskt eksem eller andra typer av hudproblem, sĂ„ tveka inte att kontakta under fliken ”Kontakt”.

InnehÄllet i kosttillskotten som Anna började Àta kan du lÀsa mer om hÀr.

LÀs mer om fria radikaler och om hur kosttillskotten pÄverkade mig.

Periodisk Fasta – UtvĂ€rdering

Elsa Brithén HÀlsa InifrÄn, Life Science, Livsstil, Viktkontroll Och Kroppsform , , , , , 0 Comment

Periodisk Fasta

HÀr följer en utvÀrdering jag gjort av tvÄ olika typer av periodisk fasta.

24-timmars Fasta

Jag har nu i sommar provat att fasta i 24 timmar nÄgra veckor i rad, en s.k. korttidsfasta.

Jag Àter sista gÄngen pÄ kvÀllen kl 20:00 och Àter ingenting förrÀn kl 20:00 kvÀllen
dÀrpÄ.

Under detta dygn dricker jag kaffe med en liten tesked kokosolja i pÄ morgonen och ett
stort glas vatten med nÄgra droppar citron i. Resten av dagen blir det bara vanligt vatten och kaffe.

Hur upplevde jag dygns-fastan?

Första gÄngen jag dygns-fastade fick jag efter ca 22 timmar ett yrselanfall nÀr jag satt och tog en kopp kaffe pÄ en restaurang. Jag hade fÄtt en bit mörk choklad som man ofta fÄr nÀr man bestÀller kaffe pÄ restaurang. Jag kÀnde mig föranledd att Àta denna lilla chokladbit för att fÄ rÀtt pÄ blodsockret en aning som yrseln kanske berodde pÄ, vad vet jag.

Hur som helst sÄ mÄdde jag prima efter nÄgon minut och jag hade bara 2 timmar kvar tills jag skulle Àta igen sÄ det var lugnt.

Detta var enda gÄngen jag kÀnde av fastan annars har jag inte kÀnt av min fasta alls mer Àn lite hungerkÀnsla nÀr det gÄtt för lÄngt mellan mina vÀtskeintag. Jag har Àven trÀnat ett medelhÄrt
styrke-pass pÄ gymmet dessa dagar utan problem.

16:8 fasta

Jag har ocksÄ provat pÄ att fasta i 16 timmar och sedan ha ett Àt-fönster pÄ 8 timmar. Det Àr Ànnu enklare i mitt tycke.

Denna variant krÀver bara smÄ beteendeförÀndringar. Jag Àter sista gÄngen pÄ kvÀllen och hoppar sedan över frukosten och börjar mitt första intag med lunch vid 12-tiden.

Detta har jag gjort nÄgra dagar i veckan och jag gillar verkligen den varianten.

HÀlsofördelar med periodisk fasta

Det Àr framför allt, ett bra sÀtt att hÄlla vikten utan att gÄ pÄ en galen diet eller att rÀkna kalorier, som Àr förödande. Man ska försöka att fÄ i sig samma mÀngd mat under sitt Àt-fönster vid 16:8-fastan som man normalt Àter under ett dygn. (De flesta mÀnniskor Àter större mÄltider under en kortare tid.) Dessutom Àr periodisk fasta ett bra sÀtt att behÄlla muskelmassa och samtidigt kunna bli smalare.

Periodisk fasta Àr meningsfull och enkel att genomföra och den gör skillnad.

1. Din dag blir enklare. Vid 16:8 fasta skippar man ett mÄl, i mitt fall frukost. Sparar tid pÄ morgonen. Vid 24-timmarsfasta sparar man dessutom tre mÄl mat varje vecka vilket innebÀr en sjundedel mindre mat att planera, handla in och laga till.

2. Periodisk fasta hjÀlper dig att leva lÀngre. Forskare har lÀnge vetat att kalorirestriktion, vilket medför lÄga eller minimala insulinnivÄer, bidrar till att förlÀnga livet.
Den goda nyheten Àr att periodisk fasta aktiverar mÄnga av samma mekanismer för att förlÀnga livet som kalorirestriktion. Med andra ord, du fÄr fördelarna med en lÀngre livslÀngd utan att behöva svÀlta.

Det hĂ€r med fasta Ă€r ingen ny företeelse för det har vi gjort under vĂ„r evolutionĂ€ra utveckling. För lĂ€nge sedan var det inte sjĂ€lvklart att vi kunde fĂ„ mat i oss varje dag. Det kunde gĂ„ sĂ€kert ett dygn eller flera utan föda. ÄndĂ„ var vi tvungna att förflytta oss, röra pĂ„ oss och vara aktiva.

Kroppen kÀnner av att det inte kommer in nÄgon nÀring och ser till att vi ska klara dagen sÄ kroppen producerar dÄ stora mÀngder hormoner, testosteron och HGO(Human Growth Hormone).
Kropps-egen ”doping” kan man kalla det.

Jonas Bergqvist har ett bra inlÀgg om periodisk fasta. LÀs hÀr!.

Foto frÄn http://www.freedigitalphotos.net

Jonathan Bailor – 10 tips till hĂ€lsosamt Ă€tande

Elsa Brithén HÀlsa InifrÄn, Viktkontroll Och Kroppsform , , , , 0 Comment

Jonathan Bailor

Min dotter sa till mig för nÄgra dagar sedan att lyssna pÄ en ung kille pÄ internet som pratade om hur man Àter förnuftigt och dessutom gör smarta val. Jag tog mig tid att titta pÄ alla 78 minuterna. AlltsÄ, det var hur intressant som helst. Hans namn Àr Jonathan Bailor och han Àr forskare och författare som arbetar för att göra det möjligt för andra att leva bÀttre genom enkel, beprövad vetenskap. En egen reflektion jag gjort Àr att han inte lÀgger sÄ mycket vikt pÄ intaget av fettkÀllor som pÄ kolhydrater och proteiner. Han föresprÄkar dock att vi Àter hel-produkter och inte lÀtt-produkter men just i denna förteckning sÄ talas det inte om fett vi bör Àta. Hur som helst tycker jag dessa 10 tips Àr tÀnkvÀrda.

HĂ€r följer Jonathan Bailor’s 10 tips om hur vi kan Ă€ta hĂ€lsosamt:

1. Sluta att rÀkna kalorier:

Det finns tre skÀl till varför att rÀkna kalorier leder oss in pÄ en kontraproduktiv vÀg:

  • Vi antar att vi brĂ€nner ett visst antal kalorier varje dag, men om du sĂ€nker ditt kaloriintag, kommer antalet kalorier du brĂ€nner ocksĂ„ att minska.
  • Även om det finns mĂ„nga sĂ€tt att rĂ€kna ut s.k. basalmetabolism pĂ„, den energimĂ€ngd som gĂ„r Ă„t till kroppens inre arbete, finns det inga verktyg tillgĂ€ngliga som exakt mĂ€ter hur mĂ„nga kalorier vi brĂ€nner.
  • Vi vet att fĂ€rre kalorier in, eller mer kalorier ut inte, per automatik, gör sĂ„ vi brĂ€nner fett. Om vĂ„r Ă€mnesomsĂ€ttning saktar ner pĂ„ rund av brist pĂ„ nĂ€ringsĂ€mnen dĂ„ kommer vi slutligen att brĂ€nna muskler och fett som leder till hunger. Resultat av det kommer gör oss fetare och sjukare.

2. VÀxla frÄn kortsiktig viktminskning till lÄngsiktig fettförbrÀnning och hÀlsa:

– Skippa vĂ„gen och sĂ€tt upp mĂ„l som kommer att fokusera pĂ„ en lĂ„ngsiktig viktminskning. Detta frigör oss frĂ„n att bry oss om vĂ„r vikt och risken för att Ă„terfalla i gamla vanor.

3. SÀtt upp meningsfulla mÄl och en realistisk tidsplan:

– Ha tĂ„lamod medan kroppen lĂ€ker sig sjĂ€lv, vilket gör att vi kommer att hĂ„lla oss slanka och friska. SĂ€tt 3 eller 5 mĂ„l och inte titta pĂ„ dem igen förrĂ€n 3 mĂ„nader har passerat dĂ€r du tĂ€nkt i sunda banor. Genom att stĂ€ndigt jĂ€mföra oss med vĂ„ra lĂ„ngsiktiga mĂ„l, kommer vi att höja nivĂ„n pĂ„ dem och aldrig nĂ„ dem.

4. Ompröva nÀringsdeklarationer:

– Sunda livsmedel (icke-stĂ€rkelserika grönsaker, skaldjur, kött, rĂ„a nötter och sĂ„ vidare) har inga nĂ€ringsdeklarationer. Om du lĂ€ser dem, leta efter mat med högt fiber- och proteininnehĂ„ll, och inget socker. Dessutom Ă€r det bĂ€ttre ju fĂ€rre ingredienser som finns innehĂ„llsdeklarationen.

5. Spara pengar – köp mat i större enheter:

– Köp icke-stĂ€rkelserika grönsaker och mat rik pĂ„ protein frĂ„n lĂ€mplig butik eller direkt frĂ„n producenten, typ pĂ„ en matmarknad.

6. MÀsterligt smÄÀtande och pÄ-sprÄng-Àtande:

– Trots att hĂ€lsosamt Ă€tande inte innebĂ€r mycket smĂ„Ă€tande, finns det mĂ„nga energi-boostande snacks som kan tillfredsstĂ€lla ditt begĂ€r nĂ€r du Ă€r sugen pĂ„ nĂ„got. Som t.ex. protein bars, bakade grönkĂ„ls-chips, nötter eller frön och hĂ„rdkokta Ă€gg.

7. Förenkla med mixade smoothies:

– HĂ€lsosamma smoothies tillĂ„ter dig att konsumera 2-5 portioner av icke-stĂ€rkelserika rĂ„a grönsaker. Med tillĂ€gg i smoothien av lĂ„g-fruktos frukt fĂ„r du din smoothie att smaka riktigt gott. och du dricker nĂ„got som smakar fantastiskt. AnvĂ€nd med fördel en mixer istĂ€llet för en juicepress för att behĂ„lla alla fibrer och hĂ€lsosamma nĂ€ringsĂ€mnen.

8. Skydda din HĂ€lsosamhet vid evenemang och helgdagar:

– Se till att inte vara hungrig innan ett event med hjĂ€lp av vatten, fibrer och hĂ€lsosam proteinrik föda.

9. Drick massor av vatten och grönt te:

– Din kropp behöver minst Ă„tta glas vatten om dagen för att brĂ€nna kroppsfett pĂ„ ett effektivt sĂ€tt. Dricksvatten minskar koncentrationen av olika Ă€mnen i blodet, vilket ökar kroppens förmĂ„ga att brĂ€nna fett. Grönt te Ă€r ett annat alternativ med mĂ„nga av de positiva faktorer som har visat sig förhindra viktökning, cancer, tand-och skelettproblem, diabetes m.m.

10. Glöm perfektion. FÄ SUPPORT:

– Fokusera pĂ„ helheten och se till att du fĂ„r nödvĂ€ndig information om vad som krĂ€vs för att lyckas med att Ă€ta hĂ€lsosamt. Slutligen, engagera dig i dina mĂ„l och berĂ€tta för dina vĂ€nner och familj för att fĂ„ stöd och motivation frĂ„n dem, och Ă€ven frĂ„n andra som njuter av en liknande livsstil.

Titta pĂ„ Jonathan Bailors ”The Calorie Myth” pĂ„ Youtube genom att Klicka hĂ€r!

Solskydd, Solen och D-vitamin

Elsa Brithén Anti Aging, HÀlsa InifrÄn, HÀlsa UtifrÄn, Kost , , , , , , 0 Comment
SolkrÀm
SolkrÀm och spf

Ska vi vara rÀdda för att vistas i solen och behöver vi solskydd?

I det innesittar-samhÀlle vi lever i idag Àr det otroligt viktigt att vi tar tillvara pÄ stunder dÄ vi kan vistas utomhus för vÄr hÀlsas skull. D-vitamin produktion Àr sÀrskilt viktigt att tÀnka pÄ för oss nordbor. Att avskrÀcka oss frÄn solen för risken för hudcancer Àr inte helt korrekt. Det finns tydligen studier som visar att de med kÀnslig hud fÄr lika mycket cancer vare sig de Àr i solen eller inte. En intressant tes anser jag.

Det Àr hudpigmentet, feomelanin, hos de med kÀnslig hud som lÀttare fÄr typiska DNA skador frÄn s.k. oxidativ stress visar forskning frÄn 2012. Det kan alltsÄ vara sÄ att det Àr denna oxidativa stress och inte solljuset i sig som ligger bakom malignt melanom hos denna grupp av mÀnniskor.

Detta indikerar i sin tur att det kanske Àr bÀttre att skydda sig genom att fÄ i sig rÀtt nÀring och att fÄ lagom mÀngder sol.

Oxidativ stress skapar fria radikaler i kroppen och vi behöver antioxidanter i tillrÀcklig mÀngd för att kunna neutralisera dessa fria radikaler. LÀs mer om oxidativ stress och fria radikaler.

Varför Àr solen sÄ viktig?

Att undvika att vara i solen kan vara en lika stor riskfaktor som rökning, stillasittande och övervikt nÀr det gÀller hjÀrt- och kÀrlsjukdom.

I en ny svensk studie vid Karolinska har forskare jÀmfört risken hos kvinnor som solat mycket, mÄttligt eller inte alls. Det Àr en observationsstudie dÀr man följde 30.000 i 20 Är. De som inte solat har en dubblerad risk att dö i hjÀrt- och kÀrlsjukdom. De löper ocksÄ en ökad risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar som diabetes och MS.

D-vitamin, som Àr ett hormon, bildas i huden av kolesterol nÀr vi utsÀtts för solljus. Vi behöver D-vitamin för att fÄ ett starkt skelett och ett bra immunförsvar. D-vitamin som bildas genom exponering av sol hjÀlper mot psoriasis.

Mörkhyade behöver exponeras lÀngre för solljuset för att bilda tillrÀcklig mÀngd D-vitamin.

D-vitamin finns i fet mat som t.ex. fet fisk och Àgg. Men nivÄerna Àr lÄga i förhÄllande till vad solen kan bidra med.

Solens strÄlning bestÄr av tvÄ sorters ljus, UVA och UVB.

UVA-strÄlning, som stÄr för den största delen, trÀnger djupast ner i huden, gör pigmentet brunt och gör huden rynkig. Den bidrar till ökad risk för hudcancer.

UVB-strÄlningen Àr den som gör sÄ vi brÀnner oss och som kan ge oss DNA-skador. UVB-strÄlarna stannar i överhuden och stimulerar pigment-cellerna att bilda nytt pigment och de startar produktionen av D-vitamin i huden.

För en ljushyad person rÀcker det att vara i solen med ansiktet och bara armar i ca 15 minuter mitt pÄ dagen nÄgra gÄnger i veckan under sommaren hÀr i Sverige. NÀrmare ekvatorn minskar denna tid. NÀr behovet av D-vitamin Àr uppnÄtt stÀnger huden av och att vistas lÀngre tid i solen bidrar dÄ inte med mer D-vitamin. Eftersom kroppen kan lagra D-vitamin sÄ behöver vi inte sola varje dag eller fÄ i oss via maten varje dag.

Solskydd och klÀder hindrar D-vitaminbildningen men ska vi vara ute i solen under lÀngre tid behöver vi skydda oss med antingen klÀder eller en bra solskydds-krÀm.

Vad sÀger dÄ solskyddsfaktorn SPF, Sun Protection factor, om vilket solskydd det ger?

SPF pÄ en solkrÀm anger hur mycket av UVB-strÄlarna som slÀpps igenom nÀr man har smort in sig i tillrÀcklig mÀngd.

Ofta snÄlas det med mÀngden som gör att skyddet inte blir sÄ som avsett. Minst drygt tvÄ matskedar behövs för en vuxen.

SPF 10 anger att 1/10 av solstrÄlarna slÀpps igenom , alltsÄ ca 90% av UVB strÄlarna blockeras.

SPF 15 skyddar till 93,3% mot UVB.

SPF 35 skyddar till 97,1% mot UVB.

SPF 50 skyddar till 98% mot UVB.

Man bör anvÀnda minst SPF 35 nÀr man vistas lÀngre stunder i solen. Detta för att huden inte ska Äldras i förtid vilket den gör av solens strÄlar plus att vi behöver skydda oss mot att eventuellt fÄ hudcancer i framtiden.

UVA-skydd i solkrÀm
UVA-skydd i solkrÀm

Denna symbol pÄ en solkrÀm visar pÄ att solkrÀmen mÄste innehÄlla ett UVA-skydd som motsvarar minst en tredjedel av SPF-talet. Se till att solkrÀmen du köper skyddar mot bÄde UVA och UVB.

Huden i ansiktet Àr kÀnsligare Àn huden pÄ övriga kroppen sÄ dÀrför bör man ha en högre solskyddsfaktor i ansiktet Àn pÄ övriga kroppen. DÀrför sÀger mÄnga skÄdespelare och andra kÀndisar att deras bÀsta beauty secret Àr att alltid ha solfaktor 50 i ansiktet för att undvika skador, för tidigt Äldrande av huden och pigmentförÀndringar.

Sola med förstÄnd för bÀttre hÀlsa!

Övertygelse Och FörvĂ€ntningar – Kraftfulla tankar

Elsa Brithén HÀlsa InifrÄn, Mindset - Personlig Utveckling , , , , , 0 Comment

For English version click here:

VÄr fantastiska hjÀrna

Övertygelse och förvĂ€ntningar
Source: zcool.com.cn

Jag Ă€r sĂ„ fascinerad av kraften i vĂ„r hjĂ€rna och jag lĂ€ser allt jag snubblar pĂ„ i detta Ă€mne. HĂ€romkvĂ€llen sĂ„g jag en vetenskapligt svenskt TV – program som heter ”Vetenskapens vĂ€rld”.

Denna gÄng handlade det om hur vi kan pÄverka hur vÄr hjÀrna uppfattar olika saker beroende pÄ vÄr tro och vÄra förvÀntningar.

Vad Àr det som gör att sockerpiller (placebo), ritualer och behandlingar som inte ska fungera att fortfarande fungera?

Övertygelse Och FörvĂ€ntningar pĂ„ antidepressiva lĂ€kemedel

En placeboforskare, vid namn Guiliana Mazzoni, berÀttade en historia om en ung man som sedan flera Är led av depression. Han bestÀmde sig för att delta i en klinisk prövning för antidepressiva medel. Kliniska prövningar Àr dubbelblinda sÄ varken försöksledaren eller deltagarna vet huruvida personen tar det aktiva lÀkemedlet eller placebo.

Det antidepressiva lÀkemedlet fungerade vÀl för den unge mannen, och han blev mindre deprimerad. Sen fick han ett bakslag nÀr hans flickvÀn gjorde slut med honom. Han blev all-varligt deprimerad efter det, och bestÀmde sig för att avsluta sitt liv genom att ta ett stort antal piller.

Han tog en överdos av de piller han tog i det första kliniska försöket. Sen hade han en mycket allvarlig hypotension och blev allvarligt sjuk och var nÀstan döende.

LÀkaren bestÀmde sig sedan för att undersöka detta fall eftersom de inte kunde förstÄ vad som var fel med den hÀr mannen. Han bestÀmde sig för att be personen som ansvarar för den
kliniska prövningen att kontrollera vilken grupp den unge mannen tillhörde. Om han tillhörde lÀkemedels-gruppen, eller om han tillhörde placebogruppen. Det visade sig att han tillhörde placebogruppen och bara fÄtt sockerpiller.

Hur kan man nÀstan dö för att ta en överdos av sockerpiller?

Den unge mannens tilltro och förvĂ€ntningar till att pillren var tunga kemikalier sĂ€tter igĂ„ng kraftfulla processer. Övertygelse och förvĂ€ntningar Ă€r viktigt nĂ€r det kommer till placebo.

Första gÄngen placeboeffekten var ett faktum var 1944, mitt i ett brinnande krig.

Vid foten av berget Monte Casino i Italien ligger en av de allierades fÀltsjukhus:

SÄrade soldater placeras i lÄnga rader i enkla tÀlt. Nya sÄrade soldater
duggar tÀtt eftersom tyskarna inledde en attack. En av soldaterna vrider sig i smÀrta och frÄgar efter hans enda tröst, morfinet. Men nÀr sjuksköterskan kommer för att fylla morfin i sprutan, upptÀcker hon att Morfin-lagret Àr slut.

I ren desperation tar hon saltlösning istÀllet. Den blödande och skrikande soldat fÄr sin injektion och lugnar ner sig. SmÀrtan avtar.

Hur kan vi förklara att soldaten som fick ett spruta av saltlösning kÀnde att smÀrtan försvann? Soldaten och hans hjÀrna förvÀntas fÄ morfin och det gjorde sÄ att opioid-systemet aktiverades.

Jag tror att övertygelse och förvÀntan Àr viktiga faktorer nÀr det gÀller resultatet av en behandling eller intag av droger och till och med vid intag av kosttillskott.

Jag gillar saker som kan mÀtas och dÀrmed bevisas, och jag Àr sÄ nöjd med att jag kan mÀta effekten mina kosttillskott har pÄ min kropp. Kanske du har köpt ett kosttillskott pÄ rekommendationer frÄn reklamfilmer i en tidning eller en TV-reklam och du tror pÄ vad reklamen pÄstÄr sÄ mycket att du kÀnner dig lite mer energifull, om det nu var vad det som reklamen utlovat.

Jag har scannat sÄ mÄnga mÀnniskor som Àter annan typ av kosttillskott som inte gör att de fÄr en högt karoteniod-vÀrde. FrÄgan Àr dÄ: Fungerar verkligen de kosttillskott de tar eller Àr det bara placebo-effekt?

En sak Àr sÀker och det Àr att mÀnniskors övertygelse och förvÀntningar har en stark effekt pÄ fysiologiska funktioner i vÄr kropp.

Vad Är HĂ€lsostress?

Elsa Brithén HÀlsa InifrÄn, Mindset - Personlig Utveckling , , , , 0 Comment
Stress bygga muskler

Ordet stress anvÀnd ofta dÄ nÄgon upplever höga krav och stora pÄfrestningar. Stress Àr inte bara av ondo. Den kan göra vÄr kropp beredd pÄ fysisk aktivitet och flykt. Vad sker i kroppen i en stressituation? Pulsen ökar, andningen blir hÀftigare och blodtrycket höjs, musklerna spÀnns och stresshormoner utsöndras i form av bl.a. adrenalin.

Heartrate

Om vi nu ska prata om hÀlsostress sÄ Àr frÄgan om vi Àr hÀlsostressade nÀr vi fÄr ökad puls av att lÀsa ett blogginlÀgg om trÀning pÄ instagram
eller facebook?

Är det hĂ€lsostress om blodtrycket höjs av att vi lĂ€ser en statusuppdatering pĂ„ facebook om nĂ„gon har varit duktig pĂ„ att besöka gymmet eller att ha joggat 5 km?

Är det hĂ€lsostress om stresshormoner utsöndras av att vi ser inlĂ€gg om olika dieter och matrĂ€tter pĂ„ internet?

Är det hĂ€lsostress om vi sjĂ€lva skapar krav pĂ„ oss för att vi lĂ€ser om och ser mĂ€nniskor som vill inspirera andra att göra likadant som de gör för att mĂ„ bra?

Det som gör att en person mÄr bra Àr kanske inte rÀtt för nÄgon annan. Att stÀndigt gÄ runt med dÄligt samvete för att man har nÄgra kilos övervikt eller inte ser ut som alla hurtbullar gör i tidningar, bloggar och instagram, Àr ju inte direkt hÀlsosamt.

Men att vara överviktig Àr ju i sig inte heller hÀlsosamt sÄ varför inte slÄ tvÄ flugor i en smÀll och börja prioritera motion om du redan Àter en för dig vÀl sammansatt kost.

Om du inte har bra matvanor sÄ försök att Àndra dem till det bÀttre ocksÄ. DÄ blir du av med bÄde dÄligt
samvete och överflöds-kilon.

Jag har aldrig varit överviktig sÄ jag har svÄrt att leva mig in i hur det Àr. Jag har ingen onormal Àmnesom-
sÀttning utan jag tror att de val jag har gjort genom hela livet har varit smarta och inte triggat min kropp att lÀgga pÄ sig.

Även under mina tre graviditeter valde jag att inte Ă€ta för tvĂ„ och slapp en massa överflöds-kilon att ”brottas med” nĂ€r barnen fötts till vĂ€rlden.

Jag har i stort sett alltid haft ett stillasittande arbete och har dÀrför varit angelÀgen om att prioritera tid för mig sjÀlv för att i alla fall motionera ordentligt minst tvÄ ggr i veckan. Om jag inte hade gjort denna prioritering hade jag inte varit en glad och energisk fru, medarbetare och mor till mina barn. Dessutom hade jag inte tacklat den stress som mitt arbete utsatte mig för under lÄnga perioder.

Stressad över att behĂ„lla hĂ€lsan har jag aldrig kĂ€nt mig utan lĂ€st den information jag kommit över i Ă€mnet hĂ€lsa och bildat mig min egen ”hĂ€lsoverkstad” med olika verktyg för att bibehĂ„lla en hĂ€lsosam livsstil utefter den insikten jag skaffade mig efter hand.

Jag mÄste erkÀnna att jag var inte helt symtomfri vad det gÀller stress-symtom nÀr jag jobbade och barnen var mindre. Jag kunde ibland inte komma ihÄg om jag skulle svÀnga till höger eller vÀnster nÀr jag kom in mot stan och skulle köra sönerna till hockey-trÀningen. Ett annat symtom var min andning som min dotter ofta pÄpekade var vÀldigt ytlig dÄ vi satt ihop krupna i soffan och sÄg pÄ TV. Hur hade jag mÄtt om jag inte hade motionerat och varit medveten om vilken mat jag Ät?

Det enda jag kunde kĂ€nna mig bekymrad över var om kosten vi Ă„t i familjen innehöll den rĂ€tta mĂ€ngden antioxidanter, vitaminer och mineraler. Ofta stĂ€llde jag mig frĂ„gan: ”Har vi Ă€tit tillrĂ€ckligt med broccoli pĂ„ sista tiden?”.

PÄ tal om broccoli sÄ hörde jag nÄgonstans att en hjÀrtattack ofta leder till ett ökat broccoli-intresse. Lite sorgligt att det ska behöva gÄ sÄ lÄngt.

Jag kom i kontakt med kosttillskott av yppersta kvalité för ett antal Är sedan som dessutom var mÀtbara m.h.a. en biophotonic skanner. Sedan dess har min familj Àtit dessa basala kosttillskott och jag har sedan dess varit helt lugn med att vi fÄr i oss vad vi behöver.

HÀlsostress Àr nog nÀr vÄra egna tankar bara maler pÄ om att jag borde motionera mera, jag borde Àta mer broccoli, jag borde dra ner pÄ sockret o.s.v. Ofta gör mÀnniskor alldeles för stora förÀndringar, och gör ofta mÄnga pÄ en gÄng, vad det gÀller att bli hÀlsosammare. Jag föreslÄr att man inför en god vana i taget sÄ att
det inte kÀnns övermÀktigt.

Man mÄste ju inte bÄde sÀtta upp mÄl att Àta broccoli 3 ggr i veckan, börja trÀna lika mÄnga ggr i veckan, hÄlla pÄ med mindfulness, laga ekologisk mat, dra ner pÄ alkohol och vara ute mer med barnen i friska luften och göra allt pÄ en gÄng. DÄ tror jag att det blir för stora förÀndringar sÄ att hÀlsostressen kan sÀtta in.

Vad hÀnder om du till att börja med börjar motionera minst en gÄng om dagen i 21 dagar?

Det tar 21 dagar innan en vana sÀtter sig. Det kan vara nÄgot som att promenera i 20 min i hyfsat rask takt varje dag.

Vad skulle hÀnda om du bestÀmmer mig för att Àta broccoli och blomkÄl minst tvÄ ggr i veckan?

Vad skulle hÀnda om du slutade att dricka lÀsk och fika-tillbehör alla dagar i veckan utom en?

HÀlsostress Àr ju en sak och kroppsfixering Àr en annan. Inget av det Àr hÀlsosamt.

Nu ska jag Àta stekt kyckling, bladspenat, soltorkade tomater och pesto som min dotter har lagat till oss. Mums! Ingen hÀlsostress hÀr inte.

Bild tvÄ och tre kommer frÄn FreeDigitalPhotos.net och den första Àr privat.

Dr. Mark Bartlett Om Micronutrienter Och Macronutrienter

Elsa Brithén HÀlsa InifrÄn , , , , , , , 0 Comment

Dr. Mark Bartlett Citat

En av forskarna i företaget jag arbetar
med , Dr. Mark Bartlett , kom frÄn Australien
till USA för att arbeta för cancer – institutet .

Hans expertis Àr inom immunologi och cellbiologin.
Nu har han jobbat för det hÀr företaget i sjutton Är. Jag lyssnade pÄ nÄgra intervjuer med den hÀr mannen och fick nÄgra intressanta fakta som jag kommer att dela med dig hÀr pÄ min blogg dÄ och dÄ.

PĂ„ frĂ„gan ”Hur mĂ„nga forskare stĂ„r bakom produktlinjen, i forskning och utveckling?” svarar Dr. Mark Bartlett att det finns omkring 30 PhD:s och 70 andra olika forskare som arbetar i labbet, med kemin och gör kvalitets-kontroller.

De har utvecklat ett gen-chip för att arbeta med gen-uttryck sÄ de kan avgöra hur nÀringsÀmnen som vi Àter kan pÄverka hur vi Äldras.

Ett experiment med denna gen-chip teknologi kan mÀta genuttrycks-mönster pÄ alla de 25 000 gener i som finns i den mÀnskliga kroppen.

Behöver vi kosttillskott?

Trots att vi lever i moderna lÀnder sÄ har mÄnga av oss fortfarande brister i mÄnga av de grundlÀggande nÀringsÀmnena. WHO har skrivit en lista pÄ alla de grundlÀggande nÀringsÀmnen som vi behöver. Det finns cirka 40 mikro-nÀringsÀmnen som mÀnniskan behöver.

MikronÀringsÀmnen Àr nÀringsÀmnen som behövs under hela livet i smÄ mÀngder för att iscensÀtta en rad fysiologiska funktioner. Vi behöver ocksÄ makronÀringsÀmnen, proteiner, fett och kolhydrater.

Om du har en bil och du bara har pengar till att tanka den sĂ„ du har möjlighet att ta sig frĂ„n punkt A till B och du kan hĂ„lla bilen ren pĂ„ utsidan. Men om du inte gör det underhĂ„ll pĂ„ bilen som krĂ€vs sĂ„som, kolla/byta oljan, kontinuerlig service, rengöring av luftfiltret sĂ„ kommer din bil att ”dö” ung.

Din kropp gör samma sak. NÀr din kropp stÄr inför en viss brist, kommer din kropp att anvÀnda de nÀringsÀmnen den behöver för att hÄlla dig vid liv, för att ta dig genom dagen, ta dig till jobbet och hem igen.

Men pÄ lÄng sikt, Àr detta pÄ bekostnad av lÄngsiktig hÀlsa och leverne vartefter du Äldras. Vi mÄste se till att vi fÄr inte bara 80 procent, utan 100 procent av de nÀringsÀmnen vi behöver.

Är Mina Kosttillskott SĂ€kra?

En viktig frÄga för min familj och mig, vad det gÀller nÀrings-tillkott, Àr om de Àr sÀkra.

  • Vad Ă€r jag beredd att ge min kropp?
  • Vad kommer det att föra med sig för mig?
  • Hur vet jag om de fungerar för mig?

Vi talar om kosttillskott som du Àter hela ditt liv. Klart att du vill kunna kÀnna dig trygg med att ge dem till din familj, din mormor och dina barn.

Du vill veta att producenten ser till att det inte finns nĂ„gra skadliga ingredienser i kosttillskotten, sĂ„som till exempel bekĂ€mpningsmedel, tungmetaller och andra föroreningar. Det Ă€r dĂ€rför som Dr Mark Bartlett arbetar med sĂ„ mĂ„nga forskare i labbet, bĂ„de i USA och i Asien för att se om det hĂ€r. Du vill vara sĂ€ker pĂ„ att det som Ă€r i produkten finns pĂ„ innehĂ„llsförteckningen.

Enligt Dr. Mark Bartlett finns det en hel del falsk information kring att den hĂ€r industrin inte skulle vara reglerad. Men i USA, regleras vĂ„rt företag av FDA (Food and Drug Administration ) och Dr. Mark Bartlett sĂ€ger att de har varit sjĂ€lvreglerande lĂ„ngt innan de blev reglerade av regeringen. Varje land i vĂ€rlden har sina egna regler.

Jag tycker att det kĂ€nns bra att veta sĂ„ mycket om de kosttillskott som jag och min familj Ă€ter. Jag har fullstĂ€ndig tillit till min affĂ€rspartner och vetenskapen bakom produkterna.

Jag kÀnner pigg, stark och frisk varje morgon jag vaknar och Àr redo för en ny spÀnnande dag.

Hur Viktigt Är Omega-3 För Din HĂ€lsa?

Elsa Brithén HÀlsa InifrÄn, Kosttillskott 0 Comment

 

Vad Àr Omega-3?

Din kropp och hjÀrna Àr uppbyggda delvis av en typ av fett som heter Omega-3 och din kropp kan inte bilda sÄdana fetter. Det Àr dÀrför det Àr sÄ viktigt att fÄ Omega-3 frÄn maten du Àter.

Omega-3 fetter har minst tvÄ viktiga effekter i kroppen:

De pÄverkar inflammationsnivÄn i kroppen. De Àr en av byggstenarna för cellmembran och ger dem de rÀtta egenskaperna. Att bygga upp dina hjÀrnceller behöver du mycket av
Omega 3.

Hur kan du fÄ Omega-3 i din kropp?

Den högsta kvaliteten pÄ Omega-3 kan du fÄ frÄn att Àta fet fisk som lax, sylt sill och makrill. Speciellt i viltfÄngad feta fisk finns mycket Omega-3. Lite dyrare sÀtt att fÄ Omega-3 Àr att Àta kött frÄn grÀsodlade djur, som utomhuskoar.

LĂ€gre kvalitet av Omega-3 – kort fetthalt kallad ALA (A-Linolensyra) – kommer frĂ„n vĂ€xter. Vi kan fĂ„ den frĂ„n linfröolja eller rapsolja, och frĂ„n gröna lövplantor. Men kroppen omvandlar endast en liten andel av dessa kortare fettsyror till den viktiga EPA och DHA. Det betyder att Omega-3 fett frĂ„n vĂ€xter Ă€r av mer begrĂ€nsat vĂ€rde för din kropp och hĂ€lsa.

Balans mellan Omega-3 och Omega-6

Numera Àter vi för mycket Omega-6 jÀmfört med Omega-3.

Du kan fÄ Omega-6 frÄn att Àta frön och nötter. SpannmÄl (mjöl, bröd, pasta) kommer frÄn frön.

För en tid sedan, före nutidens livsmedelsindustri, var det en balans mellan intaget av Omega-3 och Omega-6. Vi fick dÄ ungefÀr samma mÀngd av bÄda och det Àr bra eftersom omega-3 fetter undertrycker inflammation och omega-6 fetter kan öka inflammation i vÄra kroppar.

Inflammation Àr kroppens sÀtt att hantera skador och sjukdomar för att pÄskynda lÀkningsprocessen. Men mÄttlighet Àr bÀst och om inflammationen börjar utan syfte kan det vara skadligt för vÄr kropp.

Numera Àr intaget av dessa syror inte lÀngre i balans.

Jag hittade dessa intressanta fakta om Omega-6 och Omega-3 pÄ en svensk hemsida. Jag följer en sida www.kostdoktorn.se (www.dietdoctor.com pÄ engelska).

Idag Àter vi mer omega 6:

Djuren vi Ă€ter Ă€r nu sĂ€llan ute och Ă€ter grĂ€s. IstĂ€llet stĂ„r de inomhus och matas pĂ„ spannmĂ„l. Det innebĂ€r att vi fĂ„r mer Omega-6 genom att Ă€ta denna typ av kött. Försök att leta efter etiketterna som sĂ€ger ”grĂ€sbetad”, som ett exempel, för att fĂ„ Omega-3 av toppkvalitĂ©, frĂ„n köttet.

För det mesta fÄr mÄnga mÀnniskor enorma mÀngder Omega-6 via modern industriell mat. En stor del av fettet i det och Àven i margariner och plantoljor (som solrosolja) kommer frÄn industriellt renat Omega-6 fett i form av till exempel solrosolja, rapsolja eller majsolja.

Idag Àter vi mindre Omega-3:

Köttet innehÄller idag mindre Omega-3 Àn tidigare, eftersom djuren inte Àter grÀs och hö. Om du inte hittar det dyrare kvalitets köttet frÄn betesdjur förstÄs eller kött frÄn vilda djur.

Industriell mat innehÄller sÄ lite omega-3 som möjligt. SÄdana fetter Àr nÀmligen kort hÄllbarhet och blir lÀtt dÄliga i mat som stÄr pÄ hyllorna i flera mÄnader.

Fisken vi Àter odlas ofta idag. DÄ innehÄller den inte lika mycket omega-3 som vildfisk.

Resultatet Àr att medan vÄra förfÀder fick omkring lika mycket Omega-3 som Omega-6, sÄ fÄr vi i vÀstvÀrlden idag ofta upp till 20 gÄnger mer Omega-6! Dessutom Àter vi idag vanligtvis mindre Omega-3 Àn tidigare.

Vad ska man göra?

För att komma tillbaka till balansen som din kropp Àr utvecklad för Àr det lÀmpligt att minska intaget av vegetabiliska oljor, margariner och industriell mat. Detta för att fÄ ett mer normalt intag av Omega-6.

För att fÄ mer Omega-3 Àr det, som tidigare nÀmnts, bra att Àta fet fisk regelbundet (helst vildfÄngad). Om du har möjlighet, Àr det ocksÄ utmÀrkt att Àta kött frÄn betesdjur (eller viltkött). Omega-3 Àgg frÄn speciellt matade höns Àr ocksÄ en möjlighet.

I avsaknad av ovanstÄende eller vid sÀrskilt höga behov kan ett tillÀgg med Omega-3 vara klokt.

Jag tror att mÄnga mÀnniskor idag har hört talas om fördelarna med att Àta Omega3 och de goda effekterna pÄ vÄr hÀlsa. MÄnga mÀnniskor som har börjat ta omega-3 dagligen har haft mycket positiva effekter pÄ det.

En sak som jag inte var medveten om Àr att det finns olika egenskaper hos Omega3 pÄ marknaden. NÀr jag köpte det Omega-3 Àter jag nu, vilket Àr mest krillolja, blev jag förvÄnad över fÀrgen pÄ den eftersom den var rödaktig. Min man googlade det och fann att den rödaktiga Omega-3 Àr av bÀttre kvalitet Àn de vanliga gula som du hittar i de vanliga stormarknaderna hÀr i Sverige.

Krill Àr en liten krÀftdjur som har en intressant nivÄ av EPA och DHA i en unik fosfolipidform som passerar in i kroppen snabbare och helt och hÄllet. Krillolja innehÄller ocksÄ karotenoiden astaxanthin som hjÀlper till att skydda fettsyrorna.

Omega-3 jag Àter innehÄller Eicosapentaensyra (EPA) och Docosahexaensyra (DHA), som ger 1,200 mg / dag Omega-3-fettsyror med krill och fiskolja.

BÄde EPA och DHA har vetenskapligt klassificerats som nÀringsstöd för kardiovaskulÀr hÀlsa, syn och hjÀrnfunktion.

Personligen försöker jag Àta fet fisk mer Àn en gÄng i veckan. Men som sagt, kosttillskott Àr bra för dem som inte fÄr tillrÀckligt med Omega-3 i kosten. Jag Àter Omega-3 för att vara sÀker pÄ att fÄ tillrÀckligt mycket av det och jag mÄr bra.

Om du Ă€r intresserad av att kĂ€nna till mĂ€rket av kosttillskott som jag Ă€ter bara skicka mig ett meddelande frĂ„n mappen ”KONTAKT” och jag kommer tillbaka till dig inom 24 timmar.

Hotet Mot Din HjÀrna

Elsa Brithén Anti Aging, HÀlsa InifrÄn, Kost, Life Science, Livsstil, Vad Som Helst , , , , , 0 Comment

Hotet Mot din Hjärna

”Kolhydrater dödar din hjĂ€rna”

Jag har nu lÀst en vÀldigt intressant bok som min pappa köpt och rekommenderat mig att lÀsa.
Den Àr skriven av lÀkaren, professorn och hjÀrnforskaren Dr David Perlmutter.

I hans bok Hotet mot din hjÀrna förklarar Dr Perlmutter hur du ska ge din hjÀrna de bÀsta
nÀringsmÀssiga förutsÀttningarna.

Ur ett biologiskt perspektiv fungerar vÄra kroppar fortfarande som om vi vore jÀgare eller samlare.

Dr. Perlmutter sÀger att vi lever lÀngre idag Àn vÄra tidiga förfÀder, men vi skulle kunna leva betydligt bÀttre och njuta av vÄra liv utan sjukdomar i högre grad, i synnerhet nÀr vi blir Àldre.

Man pratar ofta om olika medellivslÀngder i olika lÀnder men aldrig i förhÄllande till livskvalitén.

Inflammation i kroppen Àr en gemensam nÀmnare för mÄnga moderna och kroniska sjukdomar och dessa kan vi förebygga i stor utstrÀckning genom en bra kost, menar Perlmutter.

En dÄlig kost kan leda till en förstörd hjÀrna inte bara fetma och diabetes.
I boken beskrivs de tvÄ frÀmsta myterna:

  • En fettsnĂ„l och kolhydratrik kost Ă€r nyttig
  • Kolesterol Ă€r skadligt

Kolesterol Àr en av de viktigaste hörnstenarna för bevarandet av hjÀrnans hÀlsa och funktioner.

Jag citerar boken: ”Studie efter studie visar att ett högt kolesterol minskar risken för hjĂ€rnsjukdom och förlĂ€nger livet. Och likasĂ„ höga nivĂ„er av kostfett (den nyttiga sorten, inga transfetter), har visat sig vara nyckeln till hĂ€lsa och optimal hjĂ€rnfunktion.”

David beskriver studierapporter boken igenom som bekrÀftar hans uppfattning om bÄde kolesterol, gluten och kolhydrater.

Inflammation i vÄr kropp Àr avsett för punktvis lÀkning inte att vara aktiv under lÀngre tidsperioder och framför allt inte finnas i vÄr kropp oavbrutet.

OhÀmmad inflammation Àr en grundlÀggande orsak till sjuklighet och dödlighet i samband med kranskÀrlssjukdom, cancer, diabetes, Alzheimers sjukdom och praktiskt taget alla andra tÀnkbara kroniska sjukdomar.

HjÀrnan har, till skillnad frÄn kroppen i övrigt, inte nÄgra smÀrt-receptorer och vi kan dÀrför inte kÀnna inflammation i hjÀrnan.

Inflammation i hjĂ€rnan ger upphov till aktivering av kemiska system som ökar produktionen av fria radikaler, och det Ă€r detta som frĂ€mst orsakar skadorna. Vi utsĂ€tts dĂ„ för oxidativ stress, ”rostangrepp”. Antioxidanter medför en minskad oxidation dĂ„ de ger elektroner till fria radikaler och gör dem harmlösa. LĂ€s mer om fria radikaler och antioxidanter hĂ€r.

En annan sak som Dr. Perlmutter tar upp i boken Àr statiner och dess verkningar och betydelsen av kolesterol, och menar att kolesterol Àr bra för din hjÀrna.

HÀr Àr en del frÄgor som David Perlmutter stÀller i boken och ger svar pÄ.

  • Har vi pĂ„skyndat vĂ„r hjĂ€rnas förfall genom att Ă€ta en fettsnĂ„l och kolhydratrik kost samt frukt som mellanmĂ„l?

  • Kan vi styra vĂ„r hjĂ€rnas framtida hĂ€lsa enbart genom vĂ„rt levnadssĂ€tt, trots det DNA som vi Ă€rvt?

  • Har lĂ€kemedelsindustrin investerat för mycket pengar för att vilja ta till sig faktumet att vi pĂ„ ett naturligt sĂ€tt kan förebygga, behandla och ibland bota – utan lĂ€kemedel – ett brett spektrum av hjĂ€rnbaserade sjukdomar som adhd, depression, Ă„ngest, sömnproblem, autism, Tourettes syndrom, huvudvĂ€rk och Alzhelimers sjukdom?

Kosttillskott plus HĂ€lsosam Och Varierad Kost

Elsa Brithén HÀlsa InifrÄn, Kosttillskott , , , , , , , 0 Comment

Kosttillskott

Kosttillskott ErsÀtter Inte En HÀlsosam Och Varierad Kost.

Om du Àter kosttillskott, vet du dÄ vad som ligger bakom produkten?

Jag kÀnner folk som inte gillar grönsaker alls, men kanske Àter de nÄgra frukter per
vecka. Folk som sÀger att de Àter bÄde grönsaker och frukter kan fortfarande har ett
lÄgt vÀrde av antioxidanter i kroppen pÄ grund av att kvalitén pÄ de produkter de
Àter Àr inte den bÀsta. Kosttillskott Àr just kosttillskott, inte en ersÀttning för
en sund och varierad kost.

Utbilda dig sjÀlv om kosttillskott

Hur mycket vet du om de kosttillskott du kanske tar? Fungerar de för dig? Om du mÄr
bra, Àr det definitivt ett bra mÄtt, men vet du ocksÄ om du fÄr en bra balans av
vitaminer, mineraler, antioxidanter och fyto-nÀringsÀmnen?

Det Àr viktigt att skaffa sig kunskap innan man bestÀmmer sig för vilka man vill Àta.
DÀrför rekommenderar jag dig att söka efter information om företaget bakom produkten.

Samspelet av örter och droger Àr mycket viktigt att vara medveten om. Om medicinerar
och vill Àta nÄgon form av tillskott bör du alltid frÄga din lÀkare om de kosttillskott
du Àr intresserad av att Àta sÄ att det inte interagerar med de mediciner du tar.

Är det möjligt att mĂ€ta effekten av kosttillskott i din kropp?

Företaget jag arbetar med ger oss tillgÄng till en scanner, ett icke-invasivt verktyg
som vi fÄr anvÀnda till att mÀta nivÄerna av karotenoider i huden. LÄga nivÄer av
karotenoider kan tyda pÄ oxidativ stress i kroppen och Àven att ditt immunförsvar Àr
lÄgt.

Den information som erhÄlls genom denna mÀtning bör endast anvÀndas för att fatta
bÀttre beslut gÀllande livsföring, matvanor och kosttillskott för optimal nÀring och
för att förutse eller diagnostisera sjukdomar.

Genom att helt enkelt placera handen framför skannerns blÄ lÄgenergistrÄle,
fÄr du ditt mÀtresultat som gör det möjligt för dig att förbÀttra din antioxidanthÀlsa.

MÀnniskors motivation att göra nödvÀndiga kost- och livsstils-förÀndringar blir
större nÀr de ser sina mÀtvÀrden öka efter att de Àtit vÄra kosttillskott.

MÀnniskor, som skannar sig och börja Àta vÄra basala kosttillskott, fÄr efter tre
mÄnader Äterskanna sig, för att se om deras poÀng ökar. Om inte kommer de att fÄ
alla pengarna tillbaka frÄn vÄrt företag. Det Àr en garanti.

Jag har aldrig upplevt att en person inte har ökat sina poÀng som jag har skannat.
Enligt företaget Àr det ca 3 promille som inte höjer sina vÀrden men jag har som
sagt aldrig stött pÄ nÄgon.

I blogg-inlÀgg framöver kommer jag att skriva intressanta fakta om vad oxidativ stress
Àr och hur det pÄverkade min kropp, Àven nÀr jag Ät mina kosttillskott.