Aprikos och Valnötssallad

Aprikos- och valnötssallad

Idag blev det en härligt god och smakrik vegetarisk sallad till lunch. Super-fräsch i mitt tycke. Se recept nedan.

Värt att veta om valnötter:

Valnötter innehåller mycket energi i form av 62 g fett, protein 14 g och kolhydrater 13 g per 100 g. Valnötter innehåller väldigt mycket omega3 i form av alfalinolensyra, ALA, som kroppen till viss del kan omvandla till DHA. Detta gör att valnötter är en bra källa till omega3 för vegetarianer.

Andra näringsämnen som valnötter innehåller är B-vitaminer, E-vitamin, kalcium, kalium, magnesium och zink.

Valnötter innehåller den nyttiga polyfenolen, ellagsyra, som även finns i bl.a. granatäpplen, hallon och jordgubbar. Ellagsyra är en antioxidant som är bra för immunförsvaret och skyddar mot cancer.
Enligt Christina Fjæraa Alfredsson, biomedicinsk forskare vid Karlstads Universitet som presenterat resultaten av sin forskning i sin doktors-avhandling, så kan ellagssyra få cancerceller att självdö. Det visar biomedicinska studier vid Karlstads universitet.

Valnötter innehåller även aminosyran tryptofan som nervcellerna i kroppen kan omvandla till serotonin.

Andra livsmedel som det också finns tryptofan i är kött, mjölk, ägg, bananer, spannmålsprodukter och tomater.

Forskning har visat att serotonin-halten ökar i hjärnan när vi äter livsmedel som är rika på tryptofan. Kanske kan detta förklara varför en del människor upplever att de känner sig gladare och lugnare när de har ätit en banan.

Serotonin har således en mild ”lyckopillereffekt” i kroppen.

Aprikos och valnötssallad

Tillagningstid: 10 min
Portioner: 4

INGREDIENSER

1 stort skalat päron skuret i bitar
1 matsked citronjuice
55g valnötter hackade
6 salladslökar eller 1/2 purjolök skuren i tunna skivor
170g torkade aprikoser, med fördel skurna på längden
4 msk olivolja
2 msk äppelcidervinäger
havssalt och grovmalen svart peppar
1 msk xylitol
ca 200g babyspenat
110g feta ost i små bitar

INSTRUKTIONER

Placera päronbitarna i en liten skål och häll på citronsaften och blanda runt. Blanda i en annan skål valnötter, lök, torkade aprikoser och päronbitar (var noga med att inte överbliven citronsaft hänger med päronbitarna) och blanda ihop dem väl.

I en annan liten skål vispa olivolja, äppelcidervinäger, salt, peppar, och xylitol väl. Placera spenat blad i en stor serveringsskål, tillsätt fruktblandningen och blanda. Häll dressingen jämnt över salladen.
Lägg till getost och blanda försiktigt hela salladen några gånger.

Enjoy! 🙂

Glutenfritt Formfranska

Glutenfritt Formfranska lchf

Ikväll skulle jag baka det vanliga LCHF formfranska som jag brukar men det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det blev faktiskt BÄTTRE.

Jag upptäckte när jag hällt upp mandelmjölet i en bunke att jag bara hade 1 dl Pofiber i skafferiet, och det var 4 dl jag skulle ha. Jag bestämde mig raskt för att använda det Pofiber jag hade och lade till 2,5 dl kokosmjöl istället. Jag ökade på saltet med en halv tesked plus att jag hällde i några stänk av kardemumma. Döm om min förvåning när jag provsmakade brödet. För det första så var brödet något högre än vanligt men det var också mindre kompakt. Dessutom var det godare än det recept jag brukar baka efter.

Jag skivar upp brödet och lägger skivorna lite omlott i plastpåsen innan jag lägger dem i frysen. När jag blir sugen på en macka tar jag lätt fram önskat antal och stoppar i brödrosten.
Mättande och gott!

INGREDIENSER

4 dl Mandelmjöl
1 dl Pofiber
2,5 dl Kokosmjöl
4 msk fiberhusk
3 tsk bakpulver
2,5 tsk salt
Ca 1 tsk malen kardemumma
6 ägg
125 g smör
5 dl turkisk yoghurt 10%
Vallmofrön

INSTRUKTIONER

  • Sätt ugnen på 175 grader.
  • Smält smöret.
  • Blanda alla de torra ingredienserna.
  • Vispa äggen pösiga och blanda i yoghurt och det smälta smöret.
  • Rör till sist ner blandningen med de torra ingredienserna.
  • Låt svälla i 10-15 min
  • Klä en form med bakplåtspapper och klicka i smeten. Platta till med handen och strö på vallmofrön. man kan välja att pensla med mjölk eller ägg innan man tar på vallmofrön.
  • Grädda i nedre delen av ugnen i ca 50 minuter.

Här finns länk till glutenfritt nötbröd:
Nötbröd

Lycka till! 🙂

”När” Du Äter Kan Ha Större Betydelse Än Du Tror

Mat under dygnet
Två tredjedelar av människorna i världen är överviktiga, feta eller sjukligt feta. Hur kan det komma sig att världen ser ut så idag?

Jag såg och lyssnade på en utbildningsfilm med en man vid namn Jonathan Bailor, författare till boken ”The Calorie Myth” och Dr. Alan Christenson, mannen bakom webb-sidan www.integrativehealthcare.com.

Jag tycker de hade mycket intressanta synpunkter på hur vi ska kunna få våra kroppar att återfå ett hälsosamt tillstånd från att ha befunnit sig i ett ohälsosamt sådant. Mycket av det som togs upp handlade om dygnsrytm.

Det finns en rytm i våra kroppar och det finns faktiskt en rytm i vårt fett. Man ska tydligen kunna ta fettet som ligger runt någons organ, lägga det i en petriskål, och hålla det levande, och då mäta dess dygnsrytm. Fettet har en klocka som skiljer sig från kroppens centrala styrklocka. Det lever i sin egen lilla värld.

Ju mer visceralt fett någon har, desto mer är deras klocka ur rytm jämfört med deras klocka i hjärnan. När binjurehormonernas känsliga rytm av kortisol är störd blir fettlagringen störd och vi befinner oss i lagringsläge. Kortisol tillverkar vi mer av när vi vaknar upp och mindre av när vi ska somna.

Är kroppsfett ett organ i sig?

Kroppsfett är ett endokrint organ enligt de senaste vetenskapliga rönen, säger Jonathan Bailor och Dr. Alan Christenson. Det tillverkar hormoner och har en speciell dygnsrytm.

När du är hälsosam gör hormonerna så att du kan generera energi och hålla tillräckligt rimlig mängd fett, men inte få det att öka utom kontroll. Men när omvandlingen är ur funktion, kommer kroppen in i en ond spiral av att lagra mer och mer fett och producera fler stresshormoner från ditt fett.

Då har en hormonell täppa eller en metabolisk täppa uppstått och det homeostatiska samspel som bör äga rum i kroppen börjar att brytas ner och kommunikationen bryts ned.

Livsstilsförändringar

Vad kan vi göra åt det? Vilka är de livsstilsförändringar som vi kan göra för att återställa balansen?

Dr. Alan Christenson använde idén om att kortisol också reglerar blodsockret. Det finns uppgifter som visar att förhållandena mellan intaget av protein, fett, och kolhydrater kan ha effekter på våra kortisol rytmer.

Om man kan ta reda på vilka dessa nyckeltal är och vid vilken tid på dagen man ska äta dessa för att hjälpa kroppen att återgå till en idealisk kortisol-rytm igen.

Så att äta hälsosam mat, alltså rena livsmedel, är inte något nytt men den nya aspekten är att äta dem i en specifik tidsordning och få kroppen tillbaka till en rytm som gör att den bränner energi och producerar energi bättre.

Frågan är då om vi bara behöver tänka på tidpunkten vi äter tills vi är återställda och sedan sluta tänka på det eller är detta en långsiktig livsstilsförändring?

När vi har ett bra hälsotillstånd, upprätthåller våra kroppar homeostas. Desto mer stabila vi är, desto lättare kan vi återfå balans och ju mer stress-tåliga vi är desto mer kan vi stå emot ogynnsamma faktorer.

En av de allmänna begreppen är att äta goda hälsosamma kolhydrater och att äta dem senare under dagen istället för tidigare. Det har funnits vissa experter som har talat om att äta kolhydrater för att bränna dem men det visar sig att det tar lång tid att få dem redo att förbrännas, faktiskt så länge som åtta till fjorton timmar.

När åt våra förfäder?

Vi bränner mer av kvällsmåltiden kvällen före under dagen än från vår frukost samma dag, enligt Dr Alan Christenson. Somliga hävdar att denna rytm kommer från våra förfäder som förmodligen jagade och samlade mat hela dagen.

Sedan, tidigt på kvällen, gjorde de en gemensam lägereld och samlades och umgicks, skyddade från rovdjur, och det var den tid de åt en större måltid. På kvällen svarar vi på livsmedel på ett annorlunda sätt än vad vi gör tidigare på dagen.

Den konventionella visdomen är att om du äter efter 18:00 riskerar du bli överviktig. Men tidigt på dagen lagras vår mat som fett. Senare på dagen, väl tidsinställt, skapar vi hälsosamt glykogen av maten. Visst ska man enligt Dr Alan Christenson äta en stabil frukost, äta lunch och mellanmål men han tycker att man bör lägga huvuddelen av intaget vid en tid som supportar avslappning och sömn och bidrar till att producera energi till kommande dag.

Han menar att vi under dagen bör äta higher fat/lower carbs och på kvällen higher carbs/lower fat.

Totalt sett behöver vi se över vår rytm under dygnets 24 timmar. Alltifrån vad och när vi äter till hur vi tränar, vilar och sover.

Soppa – Broccoli, Spenat och Blomkål

broccolisoppa
Broccolisoppa

En soppa som är lättlagad, härligt krämig, god och näringsrik.

Lite fakta:

Kvoten mellan den Omega-6 och Omega-3 vi får i oss bör ligga på ca 1:1.Idag äter gemene man för mycket av Omega-6 i förhållande till Omega-3. Omega-3 fett kan omvandlas till ämnen som dämpar inflammation i vår kropp medan Omega-6 kan öka inflammation på liknande sätt.

….LÄS MER

Hur påverkar tarmen vårt välbefinnande?

Tarmen Hannie

Kan tarmen påverka vårt välbefinnande och vår hälsa?

I helgen läste jag en bok skriven av Giulia Enders, en tysk läkare. Hon medverkade i Skavlans show i våras och det Guilia berättade, på sitt ungdomligt charmiga vis, var mycket intressant.

I förra veckan gjorde jag slag saken och köpte hennes bok, Charmen med tarmen. Hon menar på att ny forskning visar på att ohälsosamma tillstånd och sjukdomar mycket väl kan orsakas av att man har obalans i tarmfloran.

Ett forskningsområde som undersöker förbindelsen mellan tarm och hjärna växer snabbt och den mycket respekterade amerikanske forskaren Rob Knight säger i tidsskriften Nature att den är minst lika lovande som stamcellsforskningen.

”Tarmen”, som Giulia slänger sig med, består av munnen, svalget, matstrupen, magsäcken, blind-tarmen och tjocktarmen.

  • ”Tarmen” utgör två tredjedelar av vårt immunsystem.
  • ”Tarmen” kan producera mer än 20 hormoner
  • ”Tarmen” innehåller ca 2 kg bakterier

Enligt Giulia är det vedertaget att nervösa störningar i tarmen orsakar matsmältnings-problem och de drabbade mår dåligt, både fysiskt och psykiskt, och vet inte varför.

Hon anser att den kunskap som forskningen kommer fram till ska kunna spridas snabbare och det kan jag hålla fullständigt med om.

Göra Nummer 2

Giulia beskriver hur processen går till när vi gör nummer 2 på toaletten. Det tog emot att skriva det vardagliga uttrycket så det fick bli nummer 2.

När vi går på toaletten, och gör nr två, gör kroppen en mästerlig prestation där två nervsystem samarbetar för att på ett diskret sätt forsla bort våra ”sopor”.

Något jag inte visste innan var att det fanns en skala, Bristolskalan, för att kunna sätta betyg på sin avföring. Denna skala har funnit sedan 1997 och på den visas sju olika avföringskonsistenser. Betyg 3 och 4 är att föredra.

Andra saker hon tar upp är hur stress påverkar vår tarm negativt och även hur vi sitter rätt på toa-stolen. Hemorrojder och förstoppning förekommer nästan bara i länder som använder toa-stolar. Hon beskriver hur vi ska göra på bästa sätt för att uppnå önskat resultat.

Bakterier jobbar för och emot oss och det handlar som vanligt om balans.

Vi får veta att fett är den mest effektiva och mest värdefulla substansen av alla närings-ingredienser. Fett används för att klä in våra nerver. Viktiga hormoner i kroppen görs av fett.

En annan intressant sak hon skriver om är att extra virgine olivolja visar sig ge positiva effekter vid reumatiska sjukdomar som reumatisk artrit och även för att förebygga vissa cancer-former.

Särskilt spännande var att läsa om att extra virgine olivolja har potential att motverka ovälkomna fettvalkar. Den blockerar nämligen ett enzym i fett-vävnaden, som gärna tillverkar fett av överflödiga kolhydrater.

Giulia beskriver och förklarar på ett väldigt underhållande, humoristiskt och lättförståeligt sätt hur vår tarm fungerar och hur vi kan åldras med bättre hälsa och med större livskvalité.

Denna bok är intressant och läsvärd för alla den innehåller värdefull information och kunskaper, speciellt till de med besvärliga magar eller IBS (irritable Bowel Syndrome).

Skanna antioxidanter – karotenoider

Biphotonic scanner
Skanner för karoteniod-mätning

Vad då skanna antioxidanter? Hur går det till?

Man kan skanna sig för att se vilket värde av karotenoider man har i huden. Detta värde är en bra biomarkör för att få veta hur väl skyddade våra celler är mot fria radikaler. Karotenoider är en grupp av antioxidanter som finns i kroppen.

….LÄS MER