Kokosolja och Olivolja i Mitt Skafferi

kokosolja
Jag använder numera bara två oljor, Extra Virgin Olivolja och Kokosolja.

Olivolja använder jag mest till sallader sedan jag fått veta att oljan vid för hög upphettning oxiderar och blir till ett transfett, och vi vet att det inte är bra för oss.

En olja med hög andel mättat fett är mindre känsliga för värme. En olja som tål hög temperatur utan att det bryts ner är kokosolja som innehåller ett stort antal goda mättade fetter. Enligt vad jag har läst mig till så lagras inte kokosolja som kroppsfett utan används som energi.

Den är antibakteriell och sägs öka ämnesomsättningen och förbättra immunförsvaret. Den innehåller dessutom vitaminer, mineraler och antioxidanter.

Numera steker jag så gott som alltid i kokosolja. Om jag lägger in grönsaker i en ugnsform för att ugnsrosta dem så lägger jag lite kokosolja på dem. Det smakar fantastiskt gott.

Ibland händer det att jag tar en tesked kokosolja i en kopp kaffe eller te. Det ger både energi och ger en mättande känsla. I min egen tillverkade müsli på morgonen tillsätter jag alltid kokosflingor.

Kokosoljan innehåller runt 92 procent mättat fett. Här ingår bl a. kaprylsyra och laurinsyra. Det är framför allt laurinsyran, som också finns i bröstmjölk, som är hemligheten bakom kokosfettets otroliga näringsrikedom.

Kokosolja består av medellånga fettsyror som är lättsmälta och förbränns snabbt eftersom de direkt tas upp i kroppen och omvandlas till energi. Fettet lär inte lagras som kroppsfett.

Hur Kritisk Är Du Till Forskning Bakom Kosttillskott?

Vet du om din kropp tar till sig de kosttillskott du äter? Många gör liksom jag gjorde förut. De går till hälsokostbutiken och väljer ett rekommenderat kosttillskott utan att veta så mycket om själva produkten i sig vad det gäller ingredienser, forskning och framställning.

Science
Jag äter nu ett kosttillskott som jag litar fullständigt på och som jag vet fungerar för mig. När jag så önskar har jag möjligheten att få fram ett karotenoid-värde genom att skanna min handflata med en liten laserstråle som mäter just halten av karotenoider i min hud.

Karotenoider är en typ av antioxidant och forskning visar att denna antioxidant inte kan vara hög i din kropp utan att hela spektrat av antioxidanter ligger högt.

Jag har också förmånen att ha träffat forskare personligen som ligger bakom mina kosttillskott och jag har till och med kunnat ställa frågor personligen till dem. Men det som känns extra bra är att jag träffat forskare som inte är anställda av CompanyNSE utan kommit in i denna business-verksamhet på det sätt som jag har gjort.

En genforskare satt jag bredvid på planet till Budapest. Hon hade haft en dialog med forskarna över i USA i över 4 månader innan hon var övertygad om att deras forskning låg längre fram än hennes egen och att den var trovärdig.

Forskare Melissa Norström

I förra veckan lyssnade jag på ett föredrag där en forskare vid namn Melissa Norström pratade om hur hon provat samma kosttillskott som jag äter och utvärderat dessa och forskningen bakom dem.

Hon har tillbringat månader, dag in och ut, med att göra denna utvärdering för att kunna känna sig helt övertygad om att det är produkter av världsklass, som hon själv uttrycker det.

Melissa är utbildad civilingenjör inom bioteknik och har doktorerat inom medicinsk vetenskap. Hon har bedrivit forskningsprojekt i sammanlagt sex stycken forskningsgrupper världen över och ville bli forskare för att kunna hjälpa människor.

Hon kan nu, som forskare, stå rakryggad och svara på vilken fråga som helst om CompanyNSE sedan hon blivit fullt och fast övertygad om att det är produkter i toppklass och att forskningen som CompanyNSE bedriver är av absolut världsklass.

Melissa är numera forskare på heltid men har företaget, CompanyNSE, som samarbetspartner precis som jag har. Företaget bakom produkterna benämner jag som CompanyNSE här på min blogg men avslöjar det riktiga namnet i min e-rapport man får gratis om man signar in, här till höger.

Melissa anser att Company NSE skapar en av de bästa förutsättningarna för människor att förbättra sin hälsa och sitt framtida välmående.

Hon hjälper andra samtidigt som hon bygger en verksamhet för att kunna uppfylla en av sina högsta drömmar som är att starta en skola med en helt ny metod för inlärning och välmående.

Hur forskning går till

Hur många vet egentligen hur det går till när man forskar?
Laboratorium, gummihandskar, lite provrör och pimpetter kanske kommer upp i huvudet på några av er.

Viktigt är att man använder rätt grupp av människor som ska ingå i studien, att man vrider på allting ut och in och att studien designas på rätt sätt. Data samlas i högar av lab-böcker men många forskares data stannar där.

Enligt Melissa finns det staplar med lab-böcker världen över, men många forskningsresultat presenteras inte för allmänheten. Forskarna ser inte till att den allmänna befolkningen får ta del av forskningsresultaten.

Ett sätt för att kunna bevisa hur bra man är som forskare, är att publicera sina resultat i olika tidskrifter. Ju mer referenser en artikel får i en tidskrift ju högre ”impact factor” får denna tidsskrift.

Två av de absolut bästa tidsskrifterna är Nature och Science.

För att få sin forskningsstudie publicerad i en dylik tidskrift krävs att man har en otroligt revolutionerande idé och pengar till att utföra forskningsstudien

Dessa tidskrifter har ”impact factors” upp emot 35. ”Impact factor” är ett mått på hur ofta den genomsnittliga artikeln i en tidskrift har citerats eller refererats till i ett visst år.

En tidning med hög ”Impact factor” anses vara mycket bra. Det är ett tecken på hur bra ens studie eller forskningsresultat är om man blir publicerad i en tidning, som Nature och Science, som har höga ”Impact factors”.

Att CompnyNSE är ett forskningsbaserat företag lät bra i Melissas öron. Men hon var tvungen att få mer kött på benen innan hon var övertygad.

Några punkter om CompanyNSE som Melissa redovisade:

  • 75+ egna heltidsanställda forskare
  • Samarbetar med 150 forskare vid 25 olika universitet (Bl.a. Harvard och    Stanford)
  • De har ett vetenskapligt råd – Scientific Advisory Board – där professor    Carl Djerassi, mannen bakom p-pillret är ordförande.

Att professor Carl Jerassi är ordförande i det vetenskapliga rådet väger ganska tungt med tanke på den kunskap han besitter.

Fortfarande inte helt övertygad

Melissa var fortfarande inte helt övertygad. Hon fick höra att CompanyNSE står för väldigt hög kvalité och integritet. Hon fick också reda på att fadern bakom antioxidant-teorin, Lester Packard, sitter med i det vetenskapliga rådet.

Som forskare gillar man att hitta fel”, sa Melissa. ”En forskare har ett kritiskt tänkande och vill granska saker och ting innan de blir övertygade och det är de själva som måste övertyga sig själva.”, fortsatte hon.

Idag finns en websida, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/, som är oerhört värdefull. Det är en sida som har en sökmotor där du kan skriva in ämnen och forskares namn och då få upp medicinska vetenskapliga publikationer. Hon fann en stor mängd publikationer, över 100 st, som forskare inom CompanyNSE har fått publicerade.

Nu började Melissa tänka att ”kanske det här är så bra som folk säger”. Men hon ville hitta mer relevanta fakta. Hon gick in på en hemsida på ett forskningsföretag som är ägs av Company NSE sedan tre år tillbaka men som CompanyNSE har haft som partner åtskilliga år tillbaka. Hon fann då åtskilliga publikationer som dessa forskare fått publicerade i Nature och Science.

Hon började nu verkligen inse att det inte fanns några kryphål i forskningen, men för att bli fullständigt övertygad så måste hon testa produkterna på sig själv, alltså forska på sig själv, så hon började att äta kosttillskotten.

Hon hade ätit kosttillskotten i ca 3 månader när våren kom med höga pollen-nivåer och hon kände inte av besvären av sin pollenallergi som hon normalt får astma-attacker av. Hon undrade om det verkligen kunde vara kosttillskotten hon åt. Hon valde efter ett tag att sluta med kosttillskotten men kunde efter knappt två månader känna av besvären igen.

Hon insåg då att kosttillskotten hon åt, Omega3 tillsammans med multi-kosttillkost bestående av antioxidanter, vitaminer och mineraler, gjorde att hennes immunförsvar förbättrades.

Efter detta var hon fullständigt övertygad att detta företag och dess produkter var så bra som sades.

Vad gör då dessa produkter så unika?

Multi-kosttillskottet har exakt rätt mängd av antioxidanterna, vitaminerna och mineraler, och de fungerar på ett optimalt sätt i kombination med varandra.

Melissa avslutar med orden: ”När ni talar om för människor att CompanyNSE bedriver forskning så ska ni lägga till ett par ord och det är att CompanyNSE bedriver forskning I VÄRLDSKLASS”.

Antioxidanter, Vitaminer och Mineraler

Grönsaker

Det vi äter är av otroligt stor betydelse.

Syre är ett livsviktigt ämne men syre kan också orsaka skador på kroppens celler. När syret omsätts bildas bland annat skadliga molekyler som kallas fria radikaler. För det mesta omvandlas de snabbt till ämnen som är mindre skadliga.

En normal cell uppehåller självständigt sin ämnesomsättning  – metabolism –
och cellen innehåller all den ärftliga information som krävs för att bilda en ny identisk cell. För att fungera optimalt är cellen beroende av att cellmembranet fungerar som en effektiv barriär mellan cellen och den yttre miljön. Skadas cellmembranen kan cellen börja läcka, vilket i sin tur kan leda till en rad negativa reaktioner.

Vår kropp består av ca 100.000 miljarder celler. I nästan alla celler har vi en cellkärna med ca 25.000 gener. Det är viktigt att vi skyddar generna för de har till uppgift att dela ut information så att de nya cellerna ser likadana ut som den ursprungliga cellen och att det reparationsarbete som ska göras inne i cellen görs på ett korrekt sätt. Informationen som cellerna skickar iväg kallar vi för genuttryck.

Vad är det som kan förstöra vårt genuttryck?

Om cellen ska kunna arbeta och fungera måste det bildas energi inne i den. Inne i cellen finns det kraftstationer som heter mitokondrier. Om dessa kraftstationer ska kunna skapa energi då måste vi andas in syre, syret kommer in i våra lungor, går över i vårat blod, syret transporteras vidare med blodet och kommer fram till varenda cell i kroppen. Och då ska syret ta sig igenom cellmembranet och komma in till kraftstationen så att kraftstationen kan använda det för att producera energi.

När vi äter mat ska näringen och kalorierna komma ner i magen, det ska spjälkas, komma vidare ner i tarmen, och från tarmen ska näring och kalorier tas upp i blodet och blodet ska transportera runt det så det kommer in till varenda cell i kroppen och energi produceras då i cellen. I den här processen bildas fria radikaler inne i våra celler. Det bildas således fria radikaler i vår kropp bara för att vi andas och äter.

Det är bra att veta att fria radikaler också fyller en positiv funktion i kroppen. De är en del i bekämpningen av bakterier och är viktiga för genregleringen och kommunikationen mellan cellerna. De flesta människor har dock för mycket fria radikaler och för lite antioxidanter i kroppen.

Naturen har också sett till att det bildas antioxidanter inne i cellen. Ska det bildas antioxidanter inne i våra celler måste vi få i oss riktig näring.

Idag vet vi att våra celler angrips också utifrån av fria radikaler. Om vi röker t.ex. så kommer varje cell att bombarderas av hur många fria radikaler som helst som ger sig på cellmembranet och kommer in i cellen och förstör.

Vi vet att antioxidanter kan stoppa de fria radikalerna så om vi har en massa antioxidanter i vårt cellmembran så kan inte fria radikaler, som bildas p.g.a. vår livsstil, ta sig in i cellen och förstöra.

På tal om livsstil ja, så vad är det i vår livsstil som kan utsätta oss för yttre påverkan av fria radikaler?

  • Luften vi andas
  • Rökning
  • Stress
  • Fysisk aktivitet
  • Miljöförstöring
  • Strålning
  • Solen
  • Övervikt
  • Bara att andas och rökning har jag redan nämnt. Stress – leder till kemiska förändringar i kroppen som gör att det bildas fria radikaler som ger sig på våra celler. Fysisk aktivitet – ju mer vi tränar och belastar våran kropp desto mer energi måste bildas inne i cellerna och desto fler fria radikaler bildas det. Kroppen bildar mer kroppsegna antioxidanter ju mer vi tränar. Miljöförstöring – inte bara utsläpp från bilar och fabriker utan kemikalier i hudvårdsprodukter eller mat som vi äter. Vi får i oss ca 4,5 kilo växtgifter per person och år p.g.a. konstgödsel och besprutningar. Strålning – gör också att det bildas fria radikaler. Solens strålar gör också att det bildas fria radikaler. Vi behöver sola med förstånd och använda solskyddsfaktor. Övervikt – vi vet att fettceller oxiderar lättare och vid oxidationen bildas det fria radikaler.

    Var finns Antioxidanter som ska kunna skydda oss mot fria radikaler?

    Antioxidanter får vi i oss med frukt, bär och grönsaker. Vi behöver äta många olika sorter och färger av frukt, bär och grönsaker för att få i oss alla möjliga sorters antioxidanter, alltså hela spektrat av antioxidanter.

    Amerikanska cancerinstitutet rekommenderade för 12 år sedan att vi bör äta 9-13 frukter och grönsaker per dag.
    1 frukt är en portion
    1 näve grönsaker är en portion
    1 dl bär är en portion.

    Svenska livsmedelsverket rekommenderar fortfarande 5 portioner.

    Orsaken till den Amerikanska rekommendation är att näringsinnehållet har sjunkit i frukt , bär och grönsaker. Enligt en långtidsstudie mellan 1985-2002 där man kikade på näringsinnehållet i frukt, bär och grönsaker, så sjönk näringsinnehållet i snitt med 50%.

    Kan detta ha ökat de senaste 12 åren? Knappast.

    Varför sämre näringsinnehåll?

    Miljöförstöring utarmar jorden på vissa mineraler som är viktigt för bildandet av vitaminer. Det förekommer mycket konstgödsling och besprutning. Vi i Norden importerar många av dessa produkter vilket innebär att man får kapa ”navelsträngen” innan de har mognad klart.

    Det är ett problem idag att få i oss tillräckligt mycket näring och antioxidanter i form av vitaminer och mineraler. Eftersom vi vet hur otroligt viktigt det är att vi har en massa antioxidanter i cellmembranet runt alla våra celler borde det vara intressant att ta reda på vad du själv har för ett antioxidantskydd. Det kan vi göra idag.

    Det finns ett vetenskapligt mätinstrument som Företaget, min samarbetspartner, har patent på. På 1,5 minut kan vi mäta hur mycket antioxidanter du har i cellmembranet. Vi mäter i de levande hudcellerna i handen för det är ett representativt värde för all annan vävnad i kroppen. Mätningen sker men en liten blå laserstråle och känns inte i handen.

    Mätmetoden som används i denna skanner heter Ramans-resonansspektroskopi. En indier fick nobelspris 1930 för att han kom på att ljus av olika frekvenser sätter igång olika molekyler att vibrera.

    Denna metoden har utvecklats vidare av en tysk fysiker vid Utah-University. Han tog reda på vilken frekvens som sätter igång en grupp antioxidantmolekyler att vibrera. Den gruppen heter Karotenioder. Det har visat sig att det är Karotenoiderna den man ska mäta för är detta värde bra så är de övriga antioxidantvärdena också bra. Är detta värde dåligt så är även de andra antioxidantvärdena låga.

    Läs här ett inlägg om att kosttillskott inte ska ersätta en hälsosam och varierad kost

    Mer om skannern, fria radikaler och oxidativ stress

    Är du intresserad av att veta mer om vad det är för ett kosttillskott som höjer ditt immunförsvar m.h.a. en balans av antioxidanter, vitaminer och mineraler så kontakta mig genom att skriva till mig under fliken Kontakt så återkommer jag till dig inom 24 timmar.

    Solskydd, Solen och D-vitamin

    sunright-beach

    Ska vi vara rädda för att vistas i solen och behöver vi solskydd?

    I det innesittar-samhälle vi lever i idag är det otroligt viktigt att vi tar tillvara på stunder då vi kan vistas utomhus för vår hälsas skull. D-vitamin produktion är särskilt viktigt att tänka på för oss nordbor. Att avskräcka oss från solen för risken för hudcancer är inte helt korrekt. Det finns tydligen studier som visar att de med känslig hud får lika mycket cancer vare sig de är i solen eller inte. En intressant tes anser jag.

    Det är hudpigmentet, feomelanin, hos de med känslig hud som lättare får typiska DNA skador från s.k. oxidativ stress visar forskning från 2012. Det kan alltså vara så att det är denna oxidativa stress och inte solljuset i sig som ligger bakom malignt melanom hos denna grupp av människor.

    Detta indikerar i sin tur att det kanske är bättre att skydda sig genom att få i sig rätt näring och att få lagom mängder sol.

    Oxidativ stress skapar fria radikaler i kroppen och vi behöver antioxidanter i tillräcklig mängd för att kunna neutralisera dessa fria radikaler. Läs mer om oxidativ stress och fria radikaler.

    Varför är solen så viktig?

    Att undvika att vara i solen kan vara en lika stor riskfaktor som rökning, stillasittande och övervikt när det gäller hjärt- och kärlsjukdom.

    I en ny svensk studie vid Karolinska har forskare jämfört risken hos kvinnor som solat mycket, måttligt eller inte alls. Det är en observationsstudie där man följde 30.000 i 20 år. De som inte solat har en dubblerad risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De löper också en ökad risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar som diabetes och MS.

    D-vitamin, som är ett hormon, bildas i huden av kolesterol när vi utsätts för solljus. Vi behöver D-vitamin för att få ett starkt skelett och ett bra immunförsvar. D-vitamin som bildas genom exponering av sol hjälper mot psoriasis.

    Mörkhyade behöver exponeras längre för solljuset för att bilda tillräcklig mängd D-vitamin.

    D-vitamin finns i fet mat som t.ex. fet fisk och ägg. Men nivåerna är låga i förhållande till vad solen kan bidra med.

    Solens strålning består av två sorters ljus, UVA och UVB.

    UVA-strålning, som står för den största delen, tränger djupast ner i huden, gör pigmentet brunt och gör huden rynkig. Den bidrar till ökad risk för hudcancer.

    UVB-strålningen är den som gör så vi bränner oss och som kan ge oss DNA-skador. UVB-strålarna stannar i överhuden och stimulerar pigment-cellerna att bilda nytt pigment och de startar produktionen av D-vitamin i huden.

    För en ljushyad person räcker det att vara i solen med ansiktet och bara armar i ca 15 minuter mitt på dagen några gånger i veckan under sommaren här i Sverige. Närmare ekvatorn minskar denna tid. När behovet av D-vitamin är uppnått stänger huden av och att vistas längre tid i solen bidrar då inte med mer D-vitamin. Eftersom kroppen kan lagra D-vitamin så behöver vi inte sola varje dag eller få i oss via maten varje dag.

    Solskydd och kläder hindrar D-vitaminbildningen men ska vi vara ute i solen under längre tid behöver vi skydda oss med antingen kläder eller en bra solskydds-kräm.

    Vad säger då solskyddsfaktorn SPF, Sun Protection factor, om vilket solskydd det ger?

    SPF på en solkräm anger hur mycket av UVB-strålarna som släpps igenom när man har smort in sig i tillräcklig mängd.

    Ofta snålas det med mängden som gör att skyddet inte blir så som avsett. Minst drygt två matskedar behövs för en vuxen.

    SPF 10 anger att 1/10 av solstrålarna släpps igenom , alltså ca 90% av UVB strålarna blockeras.

    SPF 15 skyddar till 93,3% mot UVB.

    SPF 35 skyddar till 97,1% mot UVB.

    SPF 50 skyddar till 98% mot UVB.

    Man bör använda minst SPF 35 när man vistas längre stunder i solen. Detta för att huden inte ska åldras i förtid vilket den gör av solens strålar plus att vi behöver skydda oss mot att eventuellt få hudcancer i framtiden.

    UVA vit tub

    Denna symbol på en solkräm visar på att solkrämen måste innehålla ett UVA-skydd som motsvarar minst en tredjedel av SPF-talet. Se till att solkrämen du köper skyddar mot både UVA och UVB.

    Huden i ansiktet är känsligare än huden på övriga kroppen så därför bör man ha en högre solskyddsfaktor i ansiktet än på övriga kroppen. Därför säger många skådespelare och andra kändisar att deras bästa beauty secret är att alltid ha solfaktor 50 i ansiktet för att undvika skador, för tidigt åldrande av huden och pigmentförändringar.

    Sol
    Sola med förstånd för bättre hälsa!

    Hotet Mot Din Hjärna

    Hotet Mot din Hjärna

    ”Kolhydrater dödar din hjärna”



    Jag har nu läst en väldigt intressant bok som min pappa köpt och rekommenderat mig att läsa.
    Den är skriven av läkaren, professorn och hjärnforskaren Dr David Perlmutter.

    I hans bok Hotet mot din hjärna förklarar Dr Perlmutter hur du ska ge din hjärna de bästa
    näringsmässiga förutsättningarna.

    Ur ett biologiskt perspektiv fungerar våra kroppar fortfarande som om vi vore jägare eller samlare.

    Dr. Perlmutter säger att vi lever längre idag än våra tidiga förfäder, men vi skulle kunna leva betydligt bättre och njuta av våra liv utan sjukdomar i högre grad, i synnerhet när vi blir äldre.

    Man pratar ofta om olika medellivslängder i olika länder men aldrig i förhållande till livskvalitén.

    Inflammation i kroppen är en gemensam nämnare för många moderna och kroniska sjukdomar och dessa kan vi förebygga i stor utsträckning genom en bra kost, menar Perlmutter.

    En dålig kost kan leda till en förstörd hjärna inte bara fetma och diabetes.
    I boken beskrivs de två främsta myterna:

  • En fettsnål och kolhydratrik kost är nyttig
  • Kolesterol är skadligt


  • Kolesterol är en av de viktigaste hörnstenarna för bevarandet av hjärnans hälsa och funktioner.

    Jag citerar boken: ”Studie efter studie visar att ett högt kolesterol minskar risken för hjärnsjukdom och förlänger livet. Och likaså höga nivåer av kostfett (den nyttiga sorten, inga transfetter), har visat sig vara nyckeln till hälsa och optimal hjärnfunktion.”

    David beskriver studierapporter boken igenom som bekräftar hans uppfattning om både kolesterol, gluten och kolhydrater.

    Inflammation i vår kropp är avsett för punktvis läkning inte att vara aktiv under längre tidsperioder och framför allt inte finnas i vår kropp oavbrutet.

    Ohämmad inflammation är en grundläggande orsak till sjuklighet och dödlighet i samband med kranskärlssjukdom, cancer, diabetes, Alzheimers sjukdom och praktiskt taget alla andra tänkbara kroniska sjukdomar.

    Hjärnan har, till skillnad från kroppen i övrigt, inte några smärtreceptorer och vi kan därför inte känna inflammation i hjärnan.

    Inflammation i hjärnan ger upphov till aktivering av kemiska system som ökar produktionen av fria radikaler, och det är detta som främst orsakar skadorna. Vi utsätts då för oxidativ stress, ”rostangrepp”. Antioxidanter medför en minskad oxidation då de ger elektroner till fria radikaler och gör dem harmlösa. Läs mer om fria radikaler och antioxidanter här.

    En annan sak som Dr. Perlmutter tar upp i boken är statiner och dess verkningar och betydelsen av kolesterol, och menar att kolesterol är bra för din hjärna.

    Här är en del frågor som David Perlmutter ställer i boken och ger svar på.

  • Har vi påskyndat vår hjärnas förfall genom att äta en fettsnål och kolhydratrik kost samt frukt som mellanmål?
  • Kan vi styra vår hjärnas framtida hälsa enbart genom vårt levnadssätt, trots det DNA som vi ärvt?
  • Har läkemedelsindustrin investerat för mycket pengar för att vilja ta till sig faktumet att vi på ett naturligt sätt kan förebygga, behandla och ibland bota – utan läkemedel – ett brett spektrum av hjärnbaserade sjukdomar som adhd, depression, ångest, sömnproblem, autism, Tourettes syndrom, huvudvärk och Alzhelimers sjukdom?


  • Boken Hotet Mot Din Hjärna

    Detta är en mycket intressant bok som jag ofta återvänder till.