Bränna Kroppsfett Eller Muskler

Kroppsfett
När vår kropp behöver kalorier och den inte får det tvingas den att göra ett val: antingen gå igenom krånglet att omvandla kalorier från kroppsfett eller helt enkelt bara dra ner på förbränningen av kalorier.

Om kroppen får välja väljer den minskad förbränning.

Om vi fortfarande inte får i oss tillräckligt med energi börjar kroppen att bränna muskler, inte fett. När människor äter mindre så består en stor del av en viktförlust, som inte är vatten, av förbränning av muskler, inte fett.

Om vi inte ser till att vår kropp får tillräckligt med nödvändiga näringsämnen (vitaminer, mineraler och essentiella fett- och aminosyror) intar vår kropp svältläge.

Vad vill vår kropp ha mer av när den tror att vi svälter?
Jo, lagrad energi.

Vad är en bra källa till lagrad energi?
Kroppsfett.

Om vår kropp tror att vi svälter, vill den då bli av med eller behålla kroppsfettet?
Den vill självklart behålla det.

Vad vill vår kropp ha mindre av när vi svälter?
Den vill ha mindre mängd förbrännande vävnad.

Vilken typ av vävnad bränner mycket kalorier?
Muskelvävnad.

Alltså gör vår kropp sig av med kalori-slukande muskelvävnad om den tror att vi svälter.

Kontentan blir att vi inte ska svälta oss. Vi ska äta mat av hög kvalité med rätt sorts kalorier och näring vilket kan borga för att vi kan behålla eller återfå vår idealvikt, vår s.k. ”set-point”. När man fått ordning på sitt sockerberoende, om man nu har ett sådant, är det inte så svårt att göra bra val av livsmedel.

Vägen dit kan vara svår och framför allt kan det vara svårt att vidmakthålla men en bra start kan ju vara att skapa en utmaning med några nära vänner eller familj som t.ex. kan heta ”Sockerfri-månad!”.

Bilden ovan är från freedigitalphotos.net.

6 Tecken På Att Det Är Dags För En Förändring

Förändring

Ibland samlar jag på mig fakta från olika håll att jag inte ens kommer ihåg vilka källor jag hämtat dem ifrån. Sedan blandar jag egna åsikter och insikter med dessa fakta så det blir en härlig blandning så håll till godo.

1. Du våndas inför att måndagen ska komma när söndagen lider mot sitt slut.
Hur många inlägg ser vi inte på nätet om att människor suckar för att det bara är måndag och jublar när det äntligen är fredag. Tänk om vi kan vakna upp varje morgon, oavsett vilken veckodag, och se fram emot dagen för att vi har stimulerande arbetsuppgifter och känner att vi kontinuerligt kan utvecklas personligen och gör skillnad.

2. Du våndas inför att gå till jobbet på morgonen.Om du känner dig manad att börja snyfta i kudden när alarmet går på morgonen är det dags att på allvar tänka över din jobbsituation. Ta dig en funderare på vad det är som bekymrar dig.

Är det en viss typ av uppgifter som du måste utföra?
Är det inte vad du arbetar med, men vem du arbetar med som bekymrar dig? Eller är du bara uttråkad av monotonin?

Att sätta fingret på det obehagliga kommer att hjälpa dig att räkna ut vad du ska göra – vare sig det gäller att diskutera nya möjligheter med din chef, eller om du ska ta beslutet att lämna ditt jobb helt och leta efter möjligheter på andra håll.

3. Du har absolut inget intresse av det arbete du gör.
Det finns inget mer dränerande än ett jobb som inte har något att göra med dina ultimata mål eller personliga intressen. Oavsett vad du får betalt, kommer du aldrig att njuta fullt ut av ditt liv eller nå din fulla potential om du inte är inspirerad – och det kommer så småningom att smitta av sig negativt på andra områden i ditt liv.

4. Ditt jobb går så mycket på rutin så det blir tråkigt.
Om din arbetsdag har blivit så enformig att du ständigt kämpar med tristess, är det dags att på allvar överväga att gå vidare. Om du har pratat med din chef och löften om förändring inte följs upp och infrias då är det en bra indikator på att det är dags att lämna ditt jobb.

5. Du känner oro över den finansiella stabiliteten i ditt företag.
Även efter flera rundor av uppsägningar är du kvar, men du är nu kvar med en ständig känsla av oro.

6. Din arbets-relaterade stress avspeglar sig på din hälsa.
När ditt arbete börjar påverka din fysiska och mentala hälsa är det dags att se sig om efter en förändring.

”När” Du Äter Kan Ha Större Betydelse Än Du Tror

Mat under dygnet
Två tredjedelar av människorna i världen är överviktiga, feta eller sjukligt feta. Hur kan det komma sig att världen ser ut så idag?

Jag såg och lyssnade på en utbildningsfilm med en man vid namn Jonathan Bailor, författare till boken ”The Calorie Myth” och Dr. Alan Christenson, mannen bakom webb-sidan www.integrativehealthcare.com.

Jag tycker de hade mycket intressanta synpunkter på hur vi ska kunna få våra kroppar att återfå ett hälsosamt tillstånd från att ha befunnit sig i ett ohälsosamt sådant. Mycket av det som togs upp handlade om dygnsrytm.

Det finns en rytm i våra kroppar och det finns faktiskt en rytm i vårt fett. Man ska tydligen kunna ta fettet som ligger runt någons organ, lägga det i en petriskål, och hålla det levande, och då mäta dess dygnsrytm. Fettet har en klocka som skiljer sig från kroppens centrala styrklocka. Det lever i sin egen lilla värld.

Ju mer visceralt fett någon har, desto mer är deras klocka ur rytm jämfört med deras klocka i hjärnan. När binjurehormonernas känsliga rytm av kortisol är störd blir fettlagringen störd och vi befinner oss i lagringsläge. Kortisol tillverkar vi mer av när vi vaknar upp och mindre av när vi ska somna.

Är kroppsfett ett organ i sig?

Kroppsfett är ett endokrint organ enligt de senaste vetenskapliga rönen, säger Jonathan Bailor och Dr. Alan Christenson. Det tillverkar hormoner och har en speciell dygnsrytm.

När du är hälsosam gör hormonerna så att du kan generera energi och hålla tillräckligt rimlig mängd fett, men inte få det att öka utom kontroll. Men när omvandlingen är ur funktion, kommer kroppen in i en ond spiral av att lagra mer och mer fett och producera fler stresshormoner från ditt fett.

Då har en hormonell täppa eller en metabolisk täppa uppstått och det homeostatiska samspel som bör äga rum i kroppen börjar att brytas ner och kommunikationen bryts ned.

Livsstilsförändringar

Vad kan vi göra åt det? Vilka är de livsstilsförändringar som vi kan göra för att återställa balansen?

Dr. Alan Christenson använde idén om att kortisol också reglerar blodsockret. Det finns uppgifter som visar att förhållandena mellan intaget av protein, fett, och kolhydrater kan ha effekter på våra kortisol rytmer.

Om man kan ta reda på vilka dessa nyckeltal är och vid vilken tid på dagen man ska äta dessa för att hjälpa kroppen att återgå till en idealisk kortisol-rytm igen.

Så att äta hälsosam mat, alltså rena livsmedel, är inte något nytt men den nya aspekten är att äta dem i en specifik tidsordning och få kroppen tillbaka till en rytm som gör att den bränner energi och producerar energi bättre.

Frågan är då om vi bara behöver tänka på tidpunkten vi äter tills vi är återställda och sedan sluta tänka på det eller är detta en långsiktig livsstilsförändring?

När vi har ett bra hälsotillstånd, upprätthåller våra kroppar homeostas. Desto mer stabila vi är, desto lättare kan vi återfå balans och ju mer stress-tåliga vi är desto mer kan vi stå emot ogynnsamma faktorer.

En av de allmänna begreppen är att äta goda hälsosamma kolhydrater och att äta dem senare under dagen istället för tidigare. Det har funnits vissa experter som har talat om att äta kolhydrater för att bränna dem men det visar sig att det tar lång tid att få dem redo att förbrännas, faktiskt så länge som åtta till fjorton timmar.

När åt våra förfäder?

Vi bränner mer av kvällsmåltiden kvällen före under dagen än från vår frukost samma dag, enligt Dr Alan Christenson. Somliga hävdar att denna rytm kommer från våra förfäder som förmodligen jagade och samlade mat hela dagen.

Sedan, tidigt på kvällen, gjorde de en gemensam lägereld och samlades och umgicks, skyddade från rovdjur, och det var den tid de åt en större måltid. På kvällen svarar vi på livsmedel på ett annorlunda sätt än vad vi gör tidigare på dagen.

Den konventionella visdomen är att om du äter efter 18:00 riskerar du bli överviktig. Men tidigt på dagen lagras vår mat som fett. Senare på dagen, väl tidsinställt, skapar vi hälsosamt glykogen av maten. Visst ska man enligt Dr Alan Christenson äta en stabil frukost, äta lunch och mellanmål men han tycker att man bör lägga huvuddelen av intaget vid en tid som supportar avslappning och sömn och bidrar till att producera energi till kommande dag.

Han menar att vi under dagen bör äta higher fat/lower carbs och på kvällen higher carbs/lower fat.

Totalt sett behöver vi se över vår rytm under dygnets 24 timmar. Alltifrån vad och när vi äter till hur vi tränar, vilar och sover.

Avokado Boostar Skönhet och Hälsa

Avokado Superfood

Ät avokado om du månar om din hälsa och skönhet. Avokadon är full med en massa nyttigheter.

Avokado klassas som en superfruit då den innehåller många nyttiga fettsyror, antioxidanter, vitaminer och mineraler.

När jag googlade på avokado och hälsosam kom sajten sund.nu upp högst i sökresultatet.
Där står att avokado innehåller främst enkelomättat fett som kan påverka förhållandet mellan det goda kolesterolet, HDL, och det dåliga kolesterolet LDL.

Den innehåller också Omega3, som bl.a. behövs för att bygga upp hjärnans celler.
Omega3 bygger också upp våra cellers ytterhöljen för optimal funktion.

Dock innehåller avokadon även Omega6 som ligger 12 ggr högre and Omega3.
Viktigt att tänka på är att äta en kost som totalt jämnar ut detta förhållande mellan Omega3 och Omega6 då Omega3 är inflammationsdämpande och Omega6 ökar inflammation.

Inflammation använder kroppen vid sjukdomar och sjukdomar på ett positivt sätt för att snabba på tillfrisknande och läkning. Men om man får ett låg-gradigt infammationstillstånd p.g.a. för hög kvot mellan Omega6 och Omega3 som bör vara i närheten av 1:1, kan det bli problem för ens hälsa.

Avokado näringsinnehåll per 100 g:

197 Kcal
19,6 g Fett
1,9 g Protein
1,7 g Kolhydrater
4,8 g Fibrer

Hur vet man då om avokadon är mogen? Se video nedan.

Jag äter avokado dagligen om jag bara har dem hemma. Antingen rätt upp och ner som dem är eller i en sallad eller i en smoothie.

Jag hittade ett recept på Avokado- och Chokladkulor som en tjej jag följer lite grann, Cecilia Folkesson, har skrivit om och det ska jag prova denna vecka.
Klicka här för att komma till receptet.

Periodisk Fasta – Utvärdering

Periodisk Fasta

Här följer en utvärdering jag gjort av två olika typer av periodisk fasta.

24-timmars Fasta

Jag har nu i sommar provat att fasta i 24 timmar några veckor i rad, en s.k. korttidsfasta.

Jag äter sista gången på kvällen kl 20:00 och äter ingenting förrän kl 20:00 kvällen
därpå.

Under detta dygn dricker jag kaffe med en liten tesked kokosolja i på morgonen och ett
stort glas vatten med några droppar citron i. Resten av dagen blir det bara vanligt vatten och kaffe.

Hur upplevde jag dygns-fastan?

Första gången jag dygns-fastade fick jag efter ca 22 timmar ett yrselanfall när jag satt och tog en kopp kaffe på en restaurang. Jag hade fått en bit mörk choklad som man ofta får när man beställer kaffe på restaurang. Jag kände mig föranledd att äta denna lilla chokladbit för att få rätt på blodsockret en aning som yrseln kanske berodde på, vad vet jag.

Hur som helst så mådde jag prima efter någon minut och jag hade bara 2 timmar kvar tills jag skulle äta igen så det var lugnt.

Detta var enda gången jag kände av fastan annars har jag inte känt av min fasta alls mer än lite hungerkänsla när det gått för långt mellan mina vätskeintag. Jag har även tränat ett medelhårt
styrke-pass på gymmet dessa dagar utan problem.

16:8 fasta

Jag har också provat på att fasta i 16 timmar och sedan ha ett ät-fönster på 8 timmar. Det är ännu enklare i mitt tycke.

Denna variant kräver bara små beteendeförändringar. Jag äter sista gången på kvällen och hoppar sedan över frukosten och börjar mitt första intag med lunch vid 12-tiden.

Detta har jag gjort några dagar i veckan och jag gillar verkligen den varianten.

Hälsofördelar med periodisk fasta

Det är framför allt, ett bra sätt att hålla vikten utan att gå på en galen diet eller att räkna kalorier, som är förödande. Man ska försöka att få i sig samma mängd mat under sitt ät-fönster vid 16:8-fastan som man normalt äter under ett dygn. (De flesta människor äter större måltider under en kortare tid.) Dessutom är periodisk fasta ett bra sätt att behålla muskelmassa och samtidigt kunna bli smalare.

Periodisk fasta är meningsfull och enkel att genomföra och den gör skillnad.

1. Din dag blir enklare. Vid 16:8 fasta skippar man ett mål, i mitt fall frukost. Sparar tid på morgonen. Vid 24-timmarsfasta sparar man dessutom tre mål mat varje vecka vilket innebär en sjundedel mindre mat att planera, handla in och laga till.

2. Periodisk fasta hjälper dig att leva längre. Forskare har länge vetat att kalorirestriktion, vilket medför låga eller minimala insulinnivåer, bidrar till att förlänga livet.
Den goda nyheten är att periodisk fasta aktiverar många av samma mekanismer för att förlänga livet som kalorirestriktion. Med andra ord, du får fördelarna med en längre livslängd utan att behöva svälta.

Det här med fasta är ingen ny företeelse för det har vi gjort under vår evolutionära utveckling. För länge sedan var det inte självklart att vi kunde få mat i oss varje dag. Det kunde gå säkert ett dygn eller flera utan föda. Ändå var vi tvungna att förflytta oss, röra på oss och vara aktiva.

Kroppen känner av att det inte kommer in någon näring och ser till att vi ska klara dagen så kroppen producerar då stora mängder hormoner, testosteron och HGO(Human Growth Hormone).
Kropps-egen ”doping” kan man kalla det.

Jonas Bergqvist har ett bra inlägg om periodisk fasta. Läs här!.

Foto från http://www.freedigitalphotos.net