Avokado Boostar Skönhet och Hälsa

Avokado Superfood

Ät avokado om du månar om din hälsa och skönhet. Avokadon är full med en massa nyttigheter.

Avokado klassas som en superfruit då den innehåller många nyttiga fettsyror, antioxidanter, vitaminer och mineraler.

När jag googlade på avokado och hälsosam kom sajten sund.nu upp högst i sökresultatet.
Där står att avokado innehåller främst enkelomättat fett som kan påverka förhållandet mellan det goda kolesterolet, HDL, och det dåliga kolesterolet LDL.

Den innehåller också Omega3, som bl.a. behövs för att bygga upp hjärnans celler.
Omega3 bygger också upp våra cellers ytterhöljen för optimal funktion.

Dock innehåller avokadon även Omega6 som ligger 12 ggr högre and Omega3.
Viktigt att tänka på är att äta en kost som totalt jämnar ut detta förhållande mellan Omega3 och Omega6 då Omega3 är inflammationsdämpande och Omega6 ökar inflammation.

Inflammation använder kroppen vid sjukdomar och sjukdomar på ett positivt sätt för att snabba på tillfrisknande och läkning. Men om man får ett låg-gradigt infammationstillstånd p.g.a. för hög kvot mellan Omega6 och Omega3 som bör vara i närheten av 1:1, kan det bli problem för ens hälsa.

Avokado näringsinnehåll per 100 g:

197 Kcal
19,6 g Fett
1,9 g Protein
1,7 g Kolhydrater
4,8 g Fibrer

Hur vet man då om avokadon är mogen? Se video nedan.

Jag äter avokado dagligen om jag bara har dem hemma. Antingen rätt upp och ner som dem är eller i en sallad eller i en smoothie.

Jag hittade ett recept på Avokado- och Chokladkulor som en tjej jag följer lite grann, Cecilia Folkesson, har skrivit om och det ska jag prova denna vecka.
Klicka här för att komma till receptet.

Kokosolja och Olivolja i Mitt Skafferi

kokosolja
Jag använder numera bara två oljor, Extra Virgin Olivolja och Kokosolja.

Olivolja använder jag mest till sallader sedan jag fått veta att oljan vid för hög upphettning oxiderar och blir till ett transfett, och vi vet att det inte är bra för oss.

En olja med hög andel mättat fett är mindre känsliga för värme. En olja som tål hög temperatur utan att det bryts ner är kokosolja som innehåller ett stort antal goda mättade fetter. Enligt vad jag har läst mig till så lagras inte kokosolja som kroppsfett utan används som energi.

Den är antibakteriell och sägs öka ämnesomsättningen och förbättra immunförsvaret. Den innehåller dessutom vitaminer, mineraler och antioxidanter.

Numera steker jag så gott som alltid i kokosolja. Om jag lägger in grönsaker i en ugnsform för att ugnsrosta dem så lägger jag lite kokosolja på dem. Det smakar fantastiskt gott.

Ibland händer det att jag tar en tesked kokosolja i en kopp kaffe eller te. Det ger både energi och ger en mättande känsla. I min egen tillverkade müsli på morgonen tillsätter jag alltid kokosflingor.

Kokosoljan innehåller runt 92 procent mättat fett. Här ingår bl a. kaprylsyra och laurinsyra. Det är framför allt laurinsyran, som också finns i bröstmjölk, som är hemligheten bakom kokosfettets otroliga näringsrikedom.

Kokosolja består av medellånga fettsyror som är lättsmälta och förbränns snabbt eftersom de direkt tas upp i kroppen och omvandlas till energi. Fettet lär inte lagras som kroppsfett.

SANE – Kosthållning För Idealvikt Och Optimal Hälsa

SANE-food

Jag läser just nu en bok skriven av Jonathan Bailor, ”The Calorie Myth”. Han är en kost- och träningsexpert, wellness entreprenör och före detta personlig tränare som specialiserat sig på att använda modern vetenskap och teknik för att förenkla hälsa. Han har i över ett decennium forskat i och satt sig in i hur vi enkelt kan optimera hälsa genom rätt kombination av mat och träning av kvalité.

Bailor har samarbetat med ledande forskare i mer än 10 år, analyserat över 1300 studier, och inhämtat dokument av topp läkare och forskare från Harvard Medical School, Johns Hopkins och UCLA. Han förespråkar bl.a. ett förhållningssätt till hälsosam mat där man kikar på hur pass ”SANE” maten är.

Med ”SANE” menar han:

  • Satiety – anger hur snabbt vi känner mättnad av kalorierna
  • Aggression – anger hur stor sannolikheten är att kalorierna lagras som kroppsfett
  • Nutrition – anger hur mycket vitaminer, mineraler. essentiella aminosyror, essentiala fettsyror,     etc., som kalorierna ger
  • Efficiency – anger hur lätt kalorierna omvandlas till kroppsfett

Det är helt enkelt färska, biologiskt ätbara saker, så nära deras naturliga ursprung som möjligt. Hög-kvalitativa kalorier finner man i lågstärkelse-grönsaker, näringsrikt protein, fett från ursprungsprodukten och låg-fruktos frukter. De är mättande (Satisfying), (unAggressive) sannolikheten till fettlagring är liten, närande (Nutricious) och (inEfficient) omvandlas inte så lätt till kroppsfett.

Hälsosam mat i rätt kombination, alltså SANE-mat, stimulerar utsöndring av fettsförbrännings-hormoner, löser upp tilltäppningar och sänker vår kropps ”ideal-vikt” (set-point).

Lågkvalitativa kalorier fungerar precis tvärtom och förpestar vår kropp. De är (unSatisfying) inte mättande, (Aggressive) lagras med större sannolikhet som fett, är inte så näringsrika (nonNutricious) och de lagras lätt som kroppsfett (Efficient).

”Kalori-in/Kalori-ut”-modellen

Jonathan menar att ”kalori-in/kalori-ut” modellen är förlegad. Vissa kalorier stimulerar fettförbränning. Om hela den matematiska ekvationen med kalorier fungerade så skulle 100 kalorier utav grönsaker vara samma sak som 100 kalorier av godis. I boken beskriver Jonathan hur vi genom att äta mer av de rätta sakerna och träna mindre, men med högre intensitet, får ihop den rätta formulan till att bränna fett och stimulera vår metabolism.

Har halva boken kvar att läsa och den är lätt att längta tillbaka till. Jag återkommer med mer intressanta fakta ur denna bok som jag finner mycket intressant då jag jämför fakta från den med den faktakunskap som finns i mina studier inom kostrådgivning.

Valnöt- och Paranötsbröd

Valnötsbröd2
Receptet på detta valnöt- och paranötsbröd som jag utgått ifrån är från Birgitta Höglunds Blogg.
Jag har dragit ner på brödkryddorna och tagit bort lite valnötter och lagt till paranötter.

Paranötter har en hög näringstäthet med mycket magnesium och framför allt selen.

Jag undviker att äta vanligt bröd men bakar gärna glutenfritt. Detta typ av bröd kostar
ju avsevärt mycket mer än när man bakar exempelvis tekakor på vanligt vis. Men av denna
typ av bröd äter man inte så mycket av innan man blir mätt plus att blodsockret inte
stiger i höjden med påföljd att man blir benägen att småäta.

Här är innehållet i mitt bröd.

VALNÖT- OCH PARANÖTSBRÖD
100 g Smör
2 msk Brödkryddor

100 g Valnötter
50 g Paranötter
1/2 dl Linfrön

2 dl Mandelmjöl
2 dl Pofiber
0,5 dl Fiberhusk
2 tsk bakpulver
1,5 tsk Salt

6 Ägg
250 g Kesella 1%
2 msk Äppelcidervinäger

Gör så här:

Sätt ugnen på 150 grader. Använd en bakform på 1,5 liter. Smörj formen eller klä den med bakplåtspapper.

Smält smöret med brödkryddorna och låt svalna. Hacka valnötterna och paranötterna väl.

Blanda de torra ingredienserna. Vispa äggen väl och häll i kesella, äppelcidervinäger och smöret.

Rör ner de torra ingredienserna med elvisp på låg effekt i äggblandningen. Häll över smeten bakformen med slickepott. Se till att smeten blir jämnt fördelad. Blöt sedan handen och jämna till ytan. Täck med aluminiumfolie och grädda i nedre delen av ugnen i 45 minuter. Ta sedan av folien och grädda i 45 minuter till.

Låt brödet svalna i formen och ta sedan ur brödet och låt det kallna på galler. Skär brödet i skivor när det kallnat helt.

Jag lägger skivorna lite omlott i plastpåsar så de är lätta att ta ur frysen och stoppa direkt i brödrosten.

Valnötsbröd skivat

Solskydd, Solen och D-vitamin

sunright-beach

Ska vi vara rädda för att vistas i solen och behöver vi solskydd?

I det innesittar-samhälle vi lever i idag är det otroligt viktigt att vi tar tillvara på stunder då vi kan vistas utomhus för vår hälsas skull. D-vitamin produktion är särskilt viktigt att tänka på för oss nordbor. Att avskräcka oss från solen för risken för hudcancer är inte helt korrekt. Det finns tydligen studier som visar att de med känslig hud får lika mycket cancer vare sig de är i solen eller inte. En intressant tes anser jag.

Det är hudpigmentet, feomelanin, hos de med känslig hud som lättare får typiska DNA skador från s.k. oxidativ stress visar forskning från 2012. Det kan alltså vara så att det är denna oxidativa stress och inte solljuset i sig som ligger bakom malignt melanom hos denna grupp av människor.

Detta indikerar i sin tur att det kanske är bättre att skydda sig genom att få i sig rätt näring och att få lagom mängder sol.

Oxidativ stress skapar fria radikaler i kroppen och vi behöver antioxidanter i tillräcklig mängd för att kunna neutralisera dessa fria radikaler. Läs mer om oxidativ stress och fria radikaler.

Varför är solen så viktig?

Att undvika att vara i solen kan vara en lika stor riskfaktor som rökning, stillasittande och övervikt när det gäller hjärt- och kärlsjukdom.

I en ny svensk studie vid Karolinska har forskare jämfört risken hos kvinnor som solat mycket, måttligt eller inte alls. Det är en observationsstudie där man följde 30.000 i 20 år. De som inte solat har en dubblerad risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De löper också en ökad risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar som diabetes och MS.

D-vitamin, som är ett hormon, bildas i huden av kolesterol när vi utsätts för solljus. Vi behöver D-vitamin för att få ett starkt skelett och ett bra immunförsvar. D-vitamin som bildas genom exponering av sol hjälper mot psoriasis.

Mörkhyade behöver exponeras längre för solljuset för att bilda tillräcklig mängd D-vitamin.

D-vitamin finns i fet mat som t.ex. fet fisk och ägg. Men nivåerna är låga i förhållande till vad solen kan bidra med.

Solens strålning består av två sorters ljus, UVA och UVB.

UVA-strålning, som står för den största delen, tränger djupast ner i huden, gör pigmentet brunt och gör huden rynkig. Den bidrar till ökad risk för hudcancer.

UVB-strålningen är den som gör så vi bränner oss och som kan ge oss DNA-skador. UVB-strålarna stannar i överhuden och stimulerar pigment-cellerna att bilda nytt pigment och de startar produktionen av D-vitamin i huden.

För en ljushyad person räcker det att vara i solen med ansiktet och bara armar i ca 15 minuter mitt på dagen några gånger i veckan under sommaren här i Sverige. Närmare ekvatorn minskar denna tid. När behovet av D-vitamin är uppnått stänger huden av och att vistas längre tid i solen bidrar då inte med mer D-vitamin. Eftersom kroppen kan lagra D-vitamin så behöver vi inte sola varje dag eller få i oss via maten varje dag.

Solskydd och kläder hindrar D-vitaminbildningen men ska vi vara ute i solen under längre tid behöver vi skydda oss med antingen kläder eller en bra solskydds-kräm.

Vad säger då solskyddsfaktorn SPF, Sun Protection factor, om vilket solskydd det ger?

SPF på en solkräm anger hur mycket av UVB-strålarna som släpps igenom när man har smort in sig i tillräcklig mängd.

Ofta snålas det med mängden som gör att skyddet inte blir så som avsett. Minst drygt två matskedar behövs för en vuxen.

SPF 10 anger att 1/10 av solstrålarna släpps igenom , alltså ca 90% av UVB strålarna blockeras.

SPF 15 skyddar till 93,3% mot UVB.

SPF 35 skyddar till 97,1% mot UVB.

SPF 50 skyddar till 98% mot UVB.

Man bör använda minst SPF 35 när man vistas längre stunder i solen. Detta för att huden inte ska åldras i förtid vilket den gör av solens strålar plus att vi behöver skydda oss mot att eventuellt få hudcancer i framtiden.

UVA vit tub

Denna symbol på en solkräm visar på att solkrämen måste innehålla ett UVA-skydd som motsvarar minst en tredjedel av SPF-talet. Se till att solkrämen du köper skyddar mot både UVA och UVB.

Huden i ansiktet är känsligare än huden på övriga kroppen så därför bör man ha en högre solskyddsfaktor i ansiktet än på övriga kroppen. Därför säger många skådespelare och andra kändisar att deras bästa beauty secret är att alltid ha solfaktor 50 i ansiktet för att undvika skador, för tidigt åldrande av huden och pigmentförändringar.

Sol
Sola med förstånd för bättre hälsa!