Jonathan Bailor – 10 tips till hälsosamt ätande

Jonathan Bailor

Min dotter sa till mig för några dagar sedan att lyssna på en ung kille på internet som pratade om hur man äter förnuftigt och gör smarta val. Jag tog mig tid att titta på alla 78 minuterna. Hur intressant som helst. Hans namn är Jonathan Bailor och han är forskare och författare som arbetar för att göra det möjligt för andra att leva bättre genom enkel, beprövad vetenskap. En egen reflektion jag gjort är att han inte lägger så mycket vikt på intaget av fettkällor som på kolhydrater och proteiner. Han förespråkar dock att vi äter hel-produkter och inte lätt-produkter men just i denna förteckning så talas det inte om fett vi bör äta. Hur som helst tycker jag dessa 10 tips är tänkvärda.

Här följer Jonathan Bailor’s 10 tips om hur vi kan äta hälsosammare:

1. Sluta att räkna kalorier:

Det finns tre skäl till varför att räkna kalorier leder oss in på en kontraproduktiv väg:

  • Vi antar att vi bränner ett visst antal kalorier varje dag, men om du sänker ditt kaloriintag, kommer antalet kalorier du bränner också att minska.
  • Även om det finns många sätt att räkna ut s.k. basalmetabolism på, den energimängd som går åt till kroppens inre arbete, finns det inga verktyg tillgängliga som exakt mäter hur många kalorier vi bränner.
  • Vi vet att färre kalorier in, eller mer kalorier ut inte, per automatik, gör så vi bränner fett. Om vår ämnesomsättning saktar ner på rund av brist på näringsämnen då kommer vi att bränna muskler och fett som leder till hunger, vilket i slutändan kommer att göra oss fetare och sjukare.

  • 2. Växla från kortsiktig viktminskning till långsiktig fettförbränning och hälsa:

    – Skippa vågen och sätt upp mål som kommer att fokusera på en långsiktig viktminskning. Detta frigör oss från att bry oss om vår vikt och risken för att återfalla i gamla vanor.

    3. Sätt upp meningsfulla mål och en realistisk tidsplan:

    – Ha tålamod medan kroppen läker sig själv, vilket gör att vi kommer att hålla oss slanka och friska. Sätt 3 eller 5 mål och inte titta på dem igen förrän 3 månader har passerat där du tänkt i sunda banor. Genom att ständigt jämföra oss med våra långsiktiga mål, kommer vi att höja nivån på dem och aldrig nå dem.

    4. Ompröva näringsdeklarationer:

    – Sunda livsmedel (icke-stärkelserika grönsaker, skaldjur, kött, råa nötter och så vidare) har inga näringsdeklarationer. Om du läser dem, leta efter mat med högt fiber- och proteininnehåll, och inget socker. Ju färre ingredienser desto bättre.

    5. Spara pengar – köp mat i större enheter:

    – Köp icke-stärkelserika grönsaker och mat rik på protein från lämplig butik eller direkt från producenten, typ på en matmarknad.

    6. Mästerligt småätande och på-språng-ätande:

    – Trots att hälsosamt ätande inte innebär mycket småätande, finns det många energi-boostande snacks som kan tillfredsställa ditt begär när du är sugen på något: protein bars, bakade grönkåls-chips, nötter eller frön och hårdkokta ägg.

    7. Förenkla med mixade smoothies:

    – Hälsosamma smoothies tillåter dig att konsumera 2-5 portioner av icke-stärkelserika råa grönsaker och du dricker något som smakar fantastiskt, för att låg-fruktos frukt och proteiner döljer smaken av råa grönsaker. Använd en mixer snarare än en juicepress för att behålla alla fibrer och hälsosamma näringsämnen.

    8. Skydda din Hälsosamhet vid evenemang och helgdagar:

    – Se till att inte vara hungrig innan ett event med hjälp av vatten, fibrer och hälsosam proteinrik föda.

    9. Drick massor av vatten och grönt te:

    – Din kropp behöver minst åtta glas vatten om dagen för att bränna kroppsfett på ett effektivt sätt. Dricksvatten minskar koncentrationen av olika ämnen i blodet, vilket ökar kroppens förmåga att bränna fett. Grönt te är ett annat alternativ med många av de positiva faktorer som har visat sig förhindra viktökning, cancer, tand-och skelettproblem, diabetes m.m.

    10. Glöm perfektion. Få SUPPORT:

    – Fokusera på helheten och se till att du får nödvändig information om vad som krävs för att se bra ut och må bra. Engagera dig i dina mål och berätta för dina vänner och familj för att få stöd och motivation från dem som du älskar och andra som njuter av en liknande livsstil.

    Titta på Jonathan Bailors ”The Calorie Myth” på Youtube genom att Klicka här!

    Solskydd, Solen och D-vitamin

    sunright-beach

    Ska vi vara rädda för att vistas i solen och behöver vi solskydd?

    I det innesittar-samhälle vi lever i idag är det otroligt viktigt att vi tar tillvara på stunder då vi kan vistas utomhus för vår hälsas skull. D-vitamin produktion är särskilt viktigt att tänka på för oss nordbor. Att avskräcka oss från solen för risken för hudcancer är inte helt korrekt. Det finns tydligen studier som visar att de med känslig hud får lika mycket cancer vare sig de är i solen eller inte. En intressant tes anser jag.

    Det är hudpigmentet, feomelanin, hos de med känslig hud som lättare får typiska DNA skador från s.k. oxidativ stress visar forskning från 2012. Det kan alltså vara så att det är denna oxidativa stress och inte solljuset i sig som ligger bakom malignt melanom hos denna grupp av människor.

    Detta indikerar i sin tur att det kanske är bättre att skydda sig genom att få i sig rätt näring och att få lagom mängder sol.

    Oxidativ stress skapar fria radikaler i kroppen och vi behöver antioxidanter i tillräcklig mängd för att kunna neutralisera dessa fria radikaler. Läs mer om oxidativ stress och fria radikaler.

    Varför är solen så viktig?

    Att undvika att vara i solen kan vara en lika stor riskfaktor som rökning, stillasittande och övervikt när det gäller hjärt- och kärlsjukdom.

    I en ny svensk studie vid Karolinska har forskare jämfört risken hos kvinnor som solat mycket, måttligt eller inte alls. Det är en observationsstudie där man följde 30.000 i 20 år. De som inte solat har en dubblerad risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De löper också en ökad risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar som diabetes och MS.

    D-vitamin, som är ett hormon, bildas i huden av kolesterol när vi utsätts för solljus. Vi behöver D-vitamin för att få ett starkt skelett och ett bra immunförsvar. D-vitamin som bildas genom exponering av sol hjälper mot psoriasis.

    Mörkhyade behöver exponeras längre för solljuset för att bilda tillräcklig mängd D-vitamin.

    D-vitamin finns i fet mat som t.ex. fet fisk och ägg. Men nivåerna är låga i förhållande till vad solen kan bidra med.

    Solens strålning består av två sorters ljus, UVA och UVB.

    UVA-strålning, som står för den största delen, tränger djupast ner i huden, gör pigmentet brunt och gör huden rynkig. Den bidrar till ökad risk för hudcancer.

    UVB-strålningen är den som gör så vi bränner oss och som kan ge oss DNA-skador. UVB-strålarna stannar i överhuden och stimulerar pigment-cellerna att bilda nytt pigment och de startar produktionen av D-vitamin i huden.

    För en ljushyad person räcker det att vara i solen med ansiktet och bara armar i ca 15 minuter mitt på dagen några gånger i veckan under sommaren här i Sverige. Närmare ekvatorn minskar denna tid. När behovet av D-vitamin är uppnått stänger huden av och att vistas längre tid i solen bidrar då inte med mer D-vitamin. Eftersom kroppen kan lagra D-vitamin så behöver vi inte sola varje dag eller få i oss via maten varje dag.

    Solskydd och kläder hindrar D-vitaminbildningen men ska vi vara ute i solen under längre tid behöver vi skydda oss med antingen kläder eller en bra solskydds-kräm.

    Vad säger då solskyddsfaktorn SPF, Sun Protection factor, om vilket solskydd det ger?

    SPF på en solkräm anger hur mycket av UVB-strålarna som släpps igenom när man har smort in sig i tillräcklig mängd.

    Ofta snålas det med mängden som gör att skyddet inte blir så som avsett. Minst drygt två matskedar behövs för en vuxen.

    SPF 10 anger att 1/10 av solstrålarna släpps igenom , alltså ca 90% av UVB strålarna blockeras.

    SPF 15 skyddar till 93,3% mot UVB.

    SPF 35 skyddar till 97,1% mot UVB.

    SPF 50 skyddar till 98% mot UVB.

    Man bör använda minst SPF 35 när man vistas längre stunder i solen. Detta för att huden inte ska åldras i förtid vilket den gör av solens strålar plus att vi behöver skydda oss mot att eventuellt få hudcancer i framtiden.

    UVA vit tub

    Denna symbol på en solkräm visar på att solkrämen måste innehålla ett UVA-skydd som motsvarar minst en tredjedel av SPF-talet. Se till att solkrämen du köper skyddar mot både UVA och UVB.

    Huden i ansiktet är känsligare än huden på övriga kroppen så därför bör man ha en högre solskyddsfaktor i ansiktet än på övriga kroppen. Därför säger många skådespelare och andra kändisar att deras bästa beauty secret är att alltid ha solfaktor 50 i ansiktet för att undvika skador, för tidigt åldrande av huden och pigmentförändringar.

    Sol
    Sola med förstånd för bättre hälsa!

    Övertygelse Och Förväntningar – Kraftfulla tankar

    For English version click here:

    Vår fantastiska hjärna

    Övertygelse och förväntningar
    Source: zcool.com.cn

    Jag är så fascinerad av kraften i vår hjärna och jag läser allt jag snubblar på i detta ämne. Häromkvällen såg jag en vetenskapligt svenskt TV – program som heter ”Vetenskapens värld”.

    Denna gång handlade det om hur vi kan påverka hur vår hjärna uppfattar olika saker beroende på vår tro och våra förväntningar.

    Vad är det som gör att sockerpiller (placebo), ritualer och behandlingar som inte ska fungera att fortfarande fungera?

    Övertygelse Och Förväntningar på antidepressiva läkemedel

    En placeboforskare, vid namn Guiliana Mazzoni, berättade en historia om en ung man som sedan flera år led av depression. Han bestämde sig för att delta i en klinisk prövning för antidepressiva medel. Kliniska prövningar är dubbelblinda så varken försöksledaren eller deltagarna vet huruvida personen tar det aktiva läkemedlet eller placebo.

    Det antidepressiva läkemedlet fungerade väl för den unge mannen, och han blev mindre deprimerad. Sen fick han ett bakslag när hans flickvän gjorde slut med honom. Han blev all-varligt deprimerad efter det, och bestämde sig för att avsluta sitt liv genom att ta ett stort antal piller.

    Han tog en överdos av de piller han tog i det första kliniska försöket. Sen hade han en mycket allvarlig hypotension och blev allvarligt sjuk och var nästan döende.

    Läkaren bestämde sig sedan för att undersöka detta fall eftersom de inte kunde förstå vad som var fel med den här mannen. Han bestämde sig för att be personen som ansvarar för den
    kliniska prövningen att kontrollera vilken grupp den unge mannen tillhörde. Om han tillhörde läkemedels-gruppen, eller om han tillhörde placebogruppen. Det visade sig att han tillhörde placebogruppen och bara fått sockerpiller.

    Hur kan man nästan dö för att ta en överdos av sockerpiller?

    Den unge mannens tilltro och förväntningar till att pillren var tunga kemikalier sätter igång kraftfulla processer. Övertygelse och förväntningar är viktigt när det kommer till placebo.

    Första gången placeboeffekten var ett faktum var 1944, mitt i ett brinnande krig.

    Vid foten av berget Monte Casino i Italien ligger en av de allierades fältsjukhus:

    Sårade soldater placeras i långa rader i enkla tält. Nya sårade soldater
    duggar tätt eftersom tyskarna inledde en attack. En av soldaterna vrider sig i smärta och frågar efter hans enda tröst, morfinet. Men när sjuksköterskan kommer för att fylla morfin i sprutan, upptäcker hon att Morfin-lagret är slut.

    I ren desperation tar hon saltlösning istället. Den blödande och skrikande soldat får sin injektion och lugnar ner sig. Smärtan avtar.

    Hur kan vi förklara att soldaten som fick ett spruta av saltlösning kände att smärtan försvann? Soldaten och hans hjärna förväntas få morfin och det gjorde så att opioid-systemet aktiverades.

    Jag tror att övertygelse och förväntan är viktiga faktorer när det gäller resultatet av en behandling eller intag av droger och till och med vid intag av kosttillskott.

    Jag gillar saker som kan mätas och därmed bevisas, och jag är så nöjd med att jag kan mäta effekten mina kosttillskott har på min kropp. Kanske du har köpt ett kosttillskott på rekommendationer från reklamfilmer i en tidning eller en TV-reklam och du tror på vad reklamen påstår så mycket att du känner dig lite mer energifull, om det nu var vad det som reklamen utlovat.

    Jag har scannat så många människor som äter annan typ av kosttillskott som inte gör att de får en högt karoteniod-värde. Frågan är då: Fungerar verkligen de kosttillskott de tar eller är det bara placebo-effekt?

    En sak är säker och det är att människors övertygelse och förväntningar har en stark effekt på fysiologiska funktioner i vår kropp.

    Vad Är Hälsostress?

    Stress bygga muskler

    Ordet stress använd ofta då någon upplever höga krav och stora påfrestningar. Stress är inte bara av ondo. Den kan göra vår kropp beredd på fysisk aktivitet och flykt. Vad sker i kroppen i en stressituation? Pulsen ökar, andningen blir häftigare och blodtrycket höjs, musklerna spänns och stresshormoner utsöndras i form av bl.a. adrenalin.

    Heartrate

    Om vi nu ska prata om hälsostress så är frågan om vi är hälsostressade när vi får ökad puls av att läsa ett blogginlägg om träning på instagram
    eller facebook?

    Är det hälsostress om blodtrycket höjs av att vi läser en statusuppdatering på facebook om någon har varit duktig på att besöka gymmet eller att ha joggat 5 km?

    Är det hälsostress om stresshormoner utsöndras av att vi ser inlägg om olika dieter och maträtter på internet?

    Är det hälsostress om vi själva skapar krav på oss för att vi läser om och ser människor som vill inspirera andra att göra likadant som de gör för att må bra?

    Det som gör att en person mår bra är kanske inte rätt för någon annan. Att ständigt gå runt med dåligt samvete för att man har några kilos övervikt eller inte ser ut som alla hurtbullar gör i tidningar, bloggar och instagram, är ju inte direkt hälsosamt.

    Men att vara överviktig är ju i sig inte heller hälsosamt så varför inte slå två flugor i en smäll och börja prioritera motion om du redan äter en för dig väl sammansatt kost.

    Hälsostress - görsaker i kortOm du inte har bra matvanor så försök att ändra dem till det bättre också. Då blir du av med både dåligt
    samvete och överflöds-kilon.

    Jag har aldrig varit överviktig så jag har svårt att leva mig in i hur det är. Jag har ingen onormal ämnesom-
    sättning utan jag tror att de val jag har gjort genom hela livet har varit smarta och inte triggat min kropp att lägga på sig.

    Även under mina tre graviditeter valde jag att inte äta för två och slapp en massa överflöds-kilon att ”brottas med” när barnen fötts till världen.

    Jag har i stort sett alltid haft ett stillasittande arbete och har därför varit angelägen om att prioritera tid för mig själv för att i alla fall motionera ordentligt minst två ggr i veckan. Om jag inte hade gjort denna prioritering hade jag inte varit en glad och energisk fru, medarbetare och mor till mina barn. Dessutom hade jag inte tacklat den stress som mitt arbete utsatte mig för under långa perioder.

    Stressad över att behålla hälsan har jag aldrig känt mig utan läst den information jag kommit över i ämnet hälsa och bildat mig min egen ”hälsoverkstad” med olika verktyg för att bibehålla en hälsosam livsstil utefter den insikten jag skaffade mig efter hand.

    Jag måste erkänna att jag var inte helt symtomfri vad det gäller stress-symtom när jag jobbade och barnen var mindre. Jag kunde ibland inte komma ihåg om jag skulle svänga till höger eller vänster när jag kom in mot stan och skulle köra sönerna till hockey-träningen. Ett annat symtom var min andning som min dotter ofta påpekade var väldigt ytlig då vi satt ihop krupna i soffan och såg på TV. Hur hade jag mått om jag inte hade motionerat och varit medveten om vilken mat jag åt?

    Det enda jag kunde känna mig bekymrad över var om kosten vi åt i familjen innehöll den rätta mängden antioxidanter, vitaminer och mineraler. Ofta ställde jag mig frågan: ”Har vi ätit tillräckligt med broccoli på sista tiden?”.

    På tal om broccoli så hörde jag någonstans att en hjärtattack ofta leder till ett ökat broccoli-intresse. Lite sorgligt att det ska behöva gå så långt.

    Jag kom i kontakt med kosttillskott av yppersta kvalité för ett antal år sedan som dessutom var mätbara m.h.a. en biophotonic skanner. Sedan dess har min familj ätit dessa basala kosttillskott och jag har sedan dess varit helt lugn med att vi får i oss vad vi behöver.

    Hälsostress är nog när våra egna tankar bara maler på om att jag borde motionera mera, jag borde äta mer broccoli, jag borde dra ner på sockret o.s.v. Ofta gör människor alldeles för stora förändringar, och gör ofta många på en gång, vad det gäller att bli hälsosammare. Jag föreslår att man inför en god vana i taget så att
    det inte känns övermäktigt.

    Man måste ju inte både sätta upp mål att äta broccoli 3 ggr i veckan, börja träna lika många ggr i veckan, hålla på med mindfulness, laga ekologisk mat, dra ner på alkohol och vara ute mer med barnen i friska luften och göra allt på en gång. Då tror jag att det blir för stora förändringar så att hälsostressen kan sätta in.

    Vad händer om du till att börja med börjar motionera minst en gång om dagen i 21 dagar?

    Det tar 21 dagar innan en vana sätter sig. Det kan vara något som att promenera i 20 min i hyfsat rask takt varje dag.

    Vad skulle hända om du bestämmer mig för att äta broccoli och blomkål minst två ggr i veckan?

    Vad skulle hända om du slutade att dricka läsk och fika-tillbehör alla dagar i veckan utom en?

    Hälsostress är ju en sak och kroppsfixering är en annan. Inget av det är hälsosamt.

    Nu ska jag äta stekt kyckling, bladspenat, soltorkade tomater och pesto som min dotter har lagat till oss. Mums! Ingen hälsostress här inte.

    Bild två och tre kommer från FreeDigitalPhotos.net och den första är privat.

    Dr. Mark Bartlett Om Micronutrienter Och Macronutrienter

    Dr. Mark Bartlett Citat

    En av forskarna i företaget jag arbetar
    med , Dr. Mark Bartlett , kom från Australien
    till USA för att arbeta för cancer – institutet .

    Hans expertis är inom immunologi och cellbiologin.
    Nu har han jobbat för det här företaget i sjutton år. Jag lyssnade på några intervjuer med den här mannen och fick några intressanta fakta som jag kommer att dela med dig här på min blogg då och då.

    På frågan ”Hur många forskare står bakom produktlinjen, i forskning och utveckling?” svarar Dr. Mark Bartlett att det finns omkring 30 PhD:s och 70 andra olika forskare som arbetar i labbet, med kemin och gör kvalitets-kontroller.

    De har utvecklat ett gen-chip för att arbeta med gen-uttryck så de kan avgöra hur näringsämnen som vi äter kan påverka hur vi åldras.

    Ett experiment med denna gen-chip teknologi kan mäta genuttrycks-mönster på alla de 25 000 gener i som finns i den mänskliga kroppen.

    Behöver vi kosttillskott?

    Trots att vi lever i moderna länder så har många av oss fortfarande brister i många av de grundläggande näringsämnena. WHO har skrivit en lista på alla de grundläggande näringsämnen som vi behöver. Det finns cirka 40 mikro-näringsämnen som människan behöver.

    Mikronäringsämnen är näringsämnen som behövs under hela livet i små mängder för att iscensätta en rad fysiologiska funktioner. Vi behöver också makronäringsämnen, proteiner, fett och kolhydrater.

    Om du har en bil och du bara har pengar till att tanka den så du har möjlighet att ta sig från punkt A till B och du kan hålla bilen ren på utsidan. Men om du inte gör det underhåll på bilen som krävs såsom, kolla/byta oljan, kontinuerlig service, rengöring av luftfiltret så kommer din bil att ”dö” ung.

    Din kropp gör samma sak. När din kropp står inför en viss brist, kommer din kropp att använda de näringsämnen den behöver för att hålla dig vid liv, för att ta dig genom dagen, ta dig till jobbet och hem igen.

    Men på lång sikt, är detta på bekostnad av långsiktig hälsa och leverne vartefter du åldras. Vi måste se till att vi får inte bara 80 procent, utan 100 procent av de näringsämnen vi behöver.

    Är Mina Kosttillskott Säkra?

    En viktig fråga för min familj och mig, vad det gäller närings-tillkott, är om de är säkra.

    • Vad är jag beredd att ge min kropp?
    • Vad kommer det att föra med sig för mig?
    • Hur vet jag om de fungerar för mig?

    Vi talar om kosttillskott som du äter hela ditt liv. Klart att du vill kunna känna dig trygg med att ge dem till din familj, din mormor och dina barn.

    Du vill veta att producenten ser till att det inte finns några skadliga ingredienser i kosttillskotten, såsom till exempel bekämpningsmedel, tungmetaller och andra föroreningar. Det är därför som Dr Mark Bartlett arbetar med så många forskare i labbet, både i USA och i Asien för att se om det här. Du vill vara säker på att det som är i produkten finns på innehållsförteckningen.

    Enligt Dr. Mark Bartlett finns det en hel del falsk information kring att den här industrin inte skulle vara reglerad. Men i USA, regleras vårt företag av FDA (Food and Drug Administration ) och Dr. Mark Bartlett säger att de har varit självreglerande långt innan de blev reglerade av regeringen. Varje land i världen har sina egna regler.

    Jag tycker att det känns bra att veta så mycket om de kosttillskott som jag och min familj äter. Jag har fullständig tillit till min affärspartner och vetenskapen bakom produkterna.

    Jag känner pigg, stark och frisk varje morgon jag vaknar och är redo för en ny spännande dag.